"Hurra det snöar, hurra det snöar......."

"det var ju roligt, hurra. Nu är det vinter, nu är det vinter, det var ju roligt hurra!" Hur går sången?

Hej!
Igår när och Totte hade vårat fredagsmys som sker ute på på en lång promenad så snöande det faktiskt. För att jag skulle vara lite mer säker så frågade jag en okänd person som kom gående. Jag frågade henne om det var snö som föll eller vad hon trodde det var och hon svarade att hon tyckte och trodde det var snö. Då blev jag tryggare i min bedömning av vädret. Men det var inte snö så länge men ändå. Det har ju varit kallt en tid nu och konstig vore det ju om det inte kom snö om bara ytterst lite. Men är det inte lite tidigt? jag har inte koll på tid när snön har fallit andra år så jag kan ine säga någonting om det här egentligen. Jag är ju en som älskar vintern och snö så jag får en speciell känsla i kroppen när det nalkas vinter, snö och kyla. På morgonpromenaden rullar sig Totte på varenda gräsmatta där frosten ligger kvar, han verkligen älskar när det är kallt på marken. Där har han i alla fall rätt fostran! Älskar kyla och hatar värme!
Kram Anna

Nya tag i tvättstugan!

Hej!
Idag är det dags igen för tvättstugan. Efter att ha varit lite fräck med tvättstugtider tidigare i veckan, har jag nu satt upp en egen tid. Jag har väl inte större lust med att tvätta idag men jag smutsade ner några handdukar som typ mattor. Eftersom jag behöver dem genast så det var bara att ta den första bästa tvätt tiden jag kunde få. Men jag har inga bra minnen från förra gången jag tvättade i tvättstugan. När jag för en gång skull gjorde något lite olovandes så får jag en stor "avhyvling" för det. Vi som till större en största del av livet sköter oss får en mycket större straff om vi blir upptäckta. Det är jag lite förbannad över. Mitt nästa jobb ska bli värsting, undrar om jag har någon chans att få det? Men det förstås är ju inte det i tvättstugan något olagligt men jag hade ju frångått reglerna. Jag har ju just nu arbetskläder som jag ska tvätta minst en gång i veckan. Så jag tog hem kläderna varje dag tidigare under veckan men det kom saker emellan och sedan hade jag ingen lust någon kväll. När jag på torsdagen gick till tvättstugan hade jag tur tyckte jag då. Jag startade min första tvätt av två. Nu kom jag så att det var en person som hade tid just då men det fanns ingen indignation på att någon höll på att tvätta. Så då startade jag min maskin. Det blev klar och så långt gick det som smort. Sedan la jag in en ensam vit T-shirt i maskinen, startade den innan jag gick in till mig. Jag hade förstås räknat ut att maskinen skulle vara klar innan nästa tvättid skulle börja. Jag skulle hinna innan någon annan skulle se mig. Precis näer jag skulle gå igen dit så ringde telefonen, jag svarade och i andra änden började en person prata om min pension. Jag var nog väldigt otrevlig men jag var stressande till tvättstugan. Sedan tyckte jag det var otrevligt att prata med någon jag inte hörde vem eller vad hon ringde ifrån som pratade om min pension. Prata mina pengar med någon okänd på telefon hade jag verkligen ingen lust med. Lite sen kom jag tillbaka till tvättstugan. Där var en maskin redan igång för bara ytterst få minuter sedan. Jag letade febrilt efter min t-shirt för att sedan förstå att den ligger kvar i maskinen. Min vita t-shirt tvättades en gång till men nu ihop med flera plagg av mörka färger. Det var bara att konstatera att min nya arbetskläder kunde få vilken färg som helst. Bara att vänta men jag blev förstås arg och väntade ett bra tag innan jag gick ut till tvättstugan för att hämta min kläder. Jag hade tur i oturen i alla fall, T shirt var fortfarande vit men vem tittar inte in i tvättmaskin som är stängd innan man slänger in sin egen tvätt. Så jävla klantigt! Dagens mening är "Det är klokt att acceptera verkligheten som den verkligen är".
Kram Anna.

Monster Anna - Nej, moster Anna!

Hej!
Vad ett enkelt telefonsamtal kan pigga upp en människa. Jag är inte en som ringer runt och prata i telefon särskilt mycket. Jag slarvar ju en del med att ringa upp vänner och släktingar för att höra hur de har det. Nu speciellt under en lång tid har jag varit rent ut sagt usel på att höra av mig till alla som jag känner??. Så då blir jag nog extra glad när en av mina speciella favoriter ringer till mig för första gången i sitt liv. Alice, 9 år ringer till mig alldeles själv. Det ringer och jag svarar som vanligt Anna Florman, det är tyst i luren ett lite tag. Men sedan hör jag tyst - Det är Alice.
Sedan kommer hon igång och pratar, det handlar mest om vad som händer i skolan, kompisar och småbus hon kommer på just då. Men jag får också prata med Liam, som inte riktigt förstår vem han talar med. Han svara i alla fall på mina frågor. Det är riktigt roligt att prata med dem på telefon för det blir lite annat än när man ser dem. (Vi har alltså inte skype än!). Alice och jag var tvungen att säga hej då för hon skulle iväg men mamma Jenny och handla kläder. Det var bara de två för killarna skulle görat något annat. Först när de ringde blev jag lite orolig för Alice uttryckte sig lite konstigt om att de var själva, men hon menade själva vid telefon luren. Mamma Jenny var väl och tvättade eller städade, vad vet jag. Men vad glad jag blev att de ringde och att de vågade till slut! Alice har väl velat men inte vågat tidigare. Tack Alice och Liam! vad ni är gulliga! Nu kanske hon vågar shoppa med mig på Marieberg, men det är bäst att fråga mamma Jenny först. Dagens mening är "Hör idag av dig till någon du tycker om".
Kram Anna