Hej!
När jag kom in efter min och Tottes promenad var jag så himla godissugen. Jag hade ju gått och tänkt på godis under nästan hela promenaden. Men jag vill ju ha något att tröst äta då mitt humör inte är vidare bra. Det har ju sina orsaker!!! Jag tog vad jag hade, det är inte mycket men något kunde det väl bli. Det var ju min tanke och en stor förhoppning. Ställde in formen i ugnen och nu klantade jag till det ordentligt. Jag satte mig vid datorn och där hittade jag nya, färska klipp på Merlin. Nu var jag fast! I ugnen stod en form med något jag trodde skulle bli gott men jag glömde helt bort den. Datorn började krångla och det var ju tur för då kom jag ihåg fan “Kakan”. Den var svartbränd och helt misslyckad men sugen på gott var jag tvungen att smaka. Kakan smakade inte särskilt bra, riktig äcklig faktiskt. Skit också, det var det godiset! Det är ju ett annat bevis på att min tur i livet har tagit slut. Ingen mer tur till Anna! Hon ska få så mycket stryk så det går åt pipsvängen med henne. Så står det säkert i mina stjärnor.
Det enda jag tycker är bra just nu är allt som rör Merlin. Jag läser allt som har med denna serie att göra på internet. Jag tänker ju ibland vilka dårar det finns men sedan kommer jag på att jag är nog lika galen själv. Men jag försöker att inte ta allt vad som står på webben så allvarligt, där kanske jag skiljer mig från en del andra. Det hoppas jag i alla fall. Nu går jag och väntar på att de ska bli färdiga med säsong 3 och hoppas på att SVT köper in den med. Annars får jag väl vänta på att avsnitten läggs upp på YouTube. Här visas en del av mina favorit scener från Merlin. Tur att YouTube finns!
Jag har ju egentligen inget bra svar på varför jag gillar denna serie men jag är såld! På lördag visas det sista och avsnitt 13, säsong 2 av Merlin på SVT, klockan 18.15. Vet ni vem som sitter klistrad framför tv? Det gör jag! Förra lördagen var jag hemma hos mamma och snäll som hon är så skjutsade hon hem mig i rätt tid så jag skulle få se Merlin. Tack mamma!
Dagens mening är “Fördelen med våra bekymmer är att de inte stannar för evigt”. Kram Anna