Totte redo för Tour de France!

Hej!
Totte har sagt godnatt efter en hård dag hos sin favorit mormor. Efter att ha först blivit lovad att åka till mormor i flera dagar fick Totte idag äntligen åka till mormor. Jag och mamma=Tottes mormor hade till idag bestämt en viss tid som hon skulle komma och hämta oss. Vi behöver ju bli skjutsade för jag får ju inte köra bil och vilken tur för oss att mamma är så snäll och skjutsar oss. Jag kan också tala om att Totte var inte långt ifrån mig när jag började att packa våra saker vi skulle ha med oss. Han förstår skillnaden mellan om han ska följa med eller om han får stanna hemma. Nu skulle Totte med, det var inget tvivel om att han inte tänkte missa denna chans. Jag lägger mig i vägen så jag inte glöms bort tänker Totte och lägger sig väldigt smart där jag får kliva över honom var jag än går i min lägenhet. När Totte inte kan hålla sig lugn längre är jag klar och vi går ut, Totte rusar ner för trapporna. Det hör verkligen inte till vanligheten. Konstigt jag har bara en hund inte några barn med med mig, men packning har jag ändå. När mamma väl kom och det dröjde inte många sekunder från att vi gick ut så hängde vi upp cykeln på stället. Totte hade gått in och satt sig så fort mamma öppnade bildörren. Ute på landet fick jag mat och Totte fick vara herre på täppan en stund då han fick sitta på trappen en stund. Efter maten tog jag med Totte på en kort skogspromenad. Jag tyckte det var så skönt och skulle gärna som vanligt gått lite längre men vi skulle ju orka cykla. När jag och Totte kom tillbaka från våran promenad hade mamma och Kjell främmande av en som är massör åt både mamma och hästen Ola Earth. Mamma blev förstås masserad och redo för en cykeltur. Mamma stressade upp Totte så han blev så ivrig så jag han knappt med. Men vi cyklade iväg till slut, utan att det mesta nödvändiga men vi hade bestämt oss innan var vi skulle cykla. Vi cyklade till större delen på banvallen, det var lite speciellt. På vissa ställen var det en perfekt skogsväg att cykla på medan på ett annat ställe var det ojämnt med olikt långt gräs som växte på stigen eller vägen, vad nu jag ska kalla det. Det är skönt och väldigt lugnt att cykla där mot vad det är i Kumla. jag låter Totte trava till större del och det klarar han suveränt bra. Han verkar gilla det för han blir inte så stressad som han kan bli om jag jag upp upp honom med att springa så fort som bara han kan. Vi cyklar ju med honom för att han ska få motion och så får vi sällskap av mormor. Det är väl halva nöjet för Totte.
Dagens mening är ”Ser du en mening i det du gör kommer du också att känna dig motiverad”.
Kram Anna.

Rött Ansikte -Inte Snyggt!

Hej!
Jag har varit hos läkare på vårdcentralen idag! Då jag inte är vidare förtjust i att gå till vårdcentralen och be om hjälp så vad det här en stor händelse i mitt liv. Först får man ju aldrig tag på dem på telefon så jag gick in på internet och skrev mitt problem i ett mail till dem. De ringde i morse och sa att jag kunde komma dit och få träffa en läkare klockan 11.15. Visst det kunde jag ju göra och få diagnos på mitt problem. Jag vet inte men jag har börjat tänkt mer och mer på hur allt är skyltat och hur en synskadad klarar sig i dagens samhälle. Mitt besök på vårdcentralen skulle ske på en för mig en ny sådan. Dåligt skyltat som sagt och jag som var till sagd att anmäla mig i receptionen letade som sagt efter den. Ingen skylt, bara till barnavårdcentralen. Så jag frågade en av personalen vid en disk – Var är receptionen? -Den är här, svarade hon lite surt, tyckte jag. Jag betalade besöket och gick sedan för att kolla var skylten kunde vara innan jag satte mig för att vänta i väntrummet. Jag såg ingen skylt, så upp med skylt, tack! En sak är inte ändrad, man får alltid vänta länge på att få träffa läkare. Jag hajar ju till varje gång de ropar upp mig för de säger Anna Linnéa, visst heter jag så men mitt tilltals namn är ju bara Anna. Väl inne hos läkaren frågade han om mina problem. Han kollade på mitt ansikte men lite lysanordning och konstaterade att jag hade en inflammation, där mina sår på hakan kan ha varit orsaken. Jag hade ju lite svårt att förstå vad han sa så jag vet egentligen inte vad jag kunde lida av istället. Nu fick jag en tablett, typ penicillin och en salva. Tabletterna ska jag ta 3 ggr per dag och salvan ska användas morgon och kväll till rodnaden går ner. Nu hoppas jag att det röda ska gå bort så jag kan se normal ut igen.
Dagens mening är “Kom ihåg att du duger precis som du är”.
Kram Anna

Lite av varje!

Hej!
Vissa dagar händer det inget speciellt. Det var en sådan dag idag. Vad ska jag med en sådan dag till. Men ska jag vara ärlig så ser de flesta av mina dagar ut så här. Totte är min väckarklocka men inte när jag har en bestämd tid att passa. Totte har nu lärt sig att jag tycker om att sova på morgonen så han låter mig få sova till och ca klockan 9.00. Men eftersom jag är morgontrött så spelar det inte så stor roll när vi går ut för jag är ju lika trött. En annan sak som inte gör det hela bättre är ju att jag har ett uruselt morgonhumör. Men som tur är har Totte en runda som vi måste gå runt på morgonpromenad som inte är så lång, ca 30 minuter tar den. Sedan kan jag dopa mig med några koppar kaffe när vi kommer in igen. Frukosten tar sin lilla tid då jag också ser på min tv-serier, de kan jag ju inte missa för det kan ju hända saker när jag inte tittar. Jag får tiden att gå med att slötitta på tv eller sitta vid datorn och det får ju tiden att gå hur lätt som helst. En väldig skön rutin jag har skaffat mig är att gå och lägga mig i sängen. Där tar inte så lång tid innan jag somnar. Men eftersom jag har en Totte som tar ansvar för att väcka mig så får jag inte sova så länge.Totte vill ju gå ut på en snabbrastis. Det kan jag ju ställa upp på men jag är inte världens piggaste men han måste ju ut. Det blir två koppar kaffe och lite fira med en chokladbit, vad det är gott med choklad!
Annas 10 i Topp!
1. De Luxe, White Chocolate.
2. Geisha, Cloetta.
3. Daim, Marabou.
4. Grädd Nougat, Marabou.
5. Digestive, Marabou.
6. Mint Krokant, Marabou.
7. Scheizernöt, Marabou.
8. Pigall, Marabou.
9. Japp, Marabou.
10. Snickers, Marabou .
Jag fortsätter att titta på tv, Doktorn kan komma och Beverly Hills 90112. Nu blir det lång promenad med Totte innan det blir sovtime igen. vilken härlig dag!
Dagens mening är ”När det är som allra mörkast kan vi få kraft av att skriva ner det vi faktiskt är tacksamma över. Livet kanske inte är perfekt, men det kan absolut vara värre”.
Kram Anna.

I Love Hjo!

Hej!
Vilken härlig slogan eller hur! Vi , mamma och jag har pratat lite tidigare om att vi skulle ta en dagstur till någon mysig lite stad. Platsen eller staden skulle inte ligga allt för långt bort. Mamma nämnde först Tidaholm men det var jag inte så intresserad av och då kom grannstaden Hjo upp i minnet. Vi bestämde oss för att semesterturen skulle gå till Hjo. Men semesterturen började inte så bra! Efter alla rutiner och sysslor jag kan tänkas ha på morgonen så skulle jag lägga ner mobil telefonen i handväskan som jag haft på laddning under natten. Då fick jag se ett sms från mamma där det stod att hon hade fått ryggskott. Skit också tänkte jag och tittade på klockan, mamma kommer nig inte för hon var någon minut sen. Det hör ju inte till vanligheterna så jag ringde hem till mamma. Kjell svarade när jag såg mammas bil parkera utanför. Mamma kom i alla fall och jag så några ord till Kjell innan vi la på. Mamma hade tagit tabletter och kände sig bättre i ryggen berättade hon sedan. Men vi kom iväg i alla fall. Jag gjorde mamma lite chockad för jag hade tagit med mig en termos med kaffe som vi drack vid en mysig rastplats vid Vättern. Väl framme i Hjo så var det dags att leta på ett lunch ställe och under vägen handlade mamma en present till sitt barnbarn Alice. Det blev kinamat till lunch och det var riktigt gott. Efter maten blev jag så sömnig och det var bra att vi hittade en rolig affär. En typ av sått och gott affär, en typ av loppis men med nya och färska saker. Vissa saker var billiga så jag kunde faktiskt ha råd att handla så vi till och frågade om andra färger mm. Då hamnade vi tillslut i deras huvudaffär som var mycket större och det var jätte kul att gå där. Vi åker nog tillbaka dit någon gång! Innan vi åkte hem hade vi förstås köpt rökt fisk, en av Hjos “turistattraktioner“. Vi hann kanske inte med så mycket mer men jag är glad för det lilla. På kvällen blev det en macka med kokt ägg och rökt fisk. som vi hade köpt under vår semesterresa tur/retur till Hjo. Ett speciellt Tack till mamma som körde bilen fast hon hade väldigt ont i ryggen! “Lycka är ett val, inte ett tillstånd”.
Kram Anna.

Klass Återträff!

Hej!

Igår kväll hade jag jätte roligt! Min klass från gymnasiet hade återträff, det är faktiskt 17 år sedan vi tog studenten tillsammans. Jag kände mig lite nervös innan för jag hade ju aldrig varit på puben vi skulle träffas på . Skulle jag se eller känna igen några av dem där inne, det var jag också jätte orolig över. Men som tur vad det att när jag gick förbi för att spana in stället så hörde jag någon ropa på mig och det var en ur klassen som kände igen mig. Konstigt men sant kände jag igen honom på rösten och gången. Vad kul det var att se honom igen! Nu tog vi sällskap in och jag skulle precis beställa en öl vid baren när några personer vänder sig om. Där stod två till ur klassen. Jag som lider ju av blyghet och jag fick lite tunghäfta. Att träffa dem igen efter 17 år kändes lite konstigt men efter vi hade hälsat släppte det och jag fann snart min sällskapstalang??!?? Det jag tyckte var bra med denna klass var att jag kände att sammanhållningen var bra. Jag gillade ju de flesta av mina klasskompisarna mer eller mindre. Vissa kommer jag ihåg att jag inte pratade så mycket med för att jag skulle ha lärt känna dem under skoltiden. De som jag bland annat tyckte bäst om kom faktiskt till träffen som vi hade på Pitcher`s Pub. Vi hade roligt och alla var på bra humör. Vi pratade, försökte i alla fall, kanske lite svårt i en pub med musik och högljuda gäster men jag fick ta sedan där jag var. Det var något speciellt över våran stämningen och det kändes faktiskt lite som vi inte hade varit ifrån varandra under 17 år. Och sedan gjorde väl ölen sitt också. Så jag skrattade nog en hel del för det känns så idag i käkarna. En del av de andra hade träffas och umgicks fortfarande, vissa var ingifta i varandras släkt. Världen är bra liten ändå. Men jag hade roligt och kände mig hemma i deras sällskap. Jag hoppas att det blir fler gånger och det vore kul om fler av klasskamraterna kunde komma! Men det var ju en del minus under min dag/kväll. Jag bor i Kumla och ska ta mig med buss in till Örebro. För det första var jag tvungen att ta mig till Kumla busstation och hinna med just den bussen annars hade jag missat träffen. När jag hade som roligast vara tvungen att gå till bussen för att komma hem. Det blev självklart så att jag missade bussen och bestämde mig då för att taxi får det bli. Eftersom Totte var själv hemma (ingen hundvakt) tyckte mitt samvete att jag inte kunde vänta på nästa buss. Jag gick till likkistan och öppnade dörren på en taxi och sa var jag ville åka. Under färden var jag glad i hågen och pratade med chauffören. Efter en lite bit sa han att han kände igen min röst. Nu visade det att han var en gammal arbetskompis från tiden på Bista/Pilängen på Ericsson. Jag minns honom som en “go” gubbe. Ibland har jag tur för jag fick rabatt på min taxi resa. Tack alla ni som gjorde min kväll så härligt rolig. Tack! Dagens mening blir “Entusiasm smittar av sig” Kram Anna.

Mysigt Väder!

Hej!
Regn och rysk ska ju vara Anna och Totte väder men just nu är ju inget särskilt bra. Allt det här med min så kallade sjukskrivning tar död på allt som ska vara bra. Mina promenader med Totte är urtrista där ingen av oss vill gå några längre sträckor. Det har jag ju dåligt samvete för också. Men jag hoppas ju att detta vänder snart och att det hoppar upp något som kan förbättra mitt humör. Härom dagen blev jag riktigt irriterad på min mamma. Det handlade om att hon har lovat mig att att vara hundvakt denna helg mellan lördag/söndag. Det är så här att en av mina klasskompisar från gymnasiet ringde för ca 3 veckor sedan och frågade om jag var intresserad av en klassträff på lördag. Jag ville bara ha hundvakt innan jag svarade ett definitivt ja. Nästan direkt frågade jag mamma och hon svarade javisst med vissa förbehåll (en bilresa till Norge trodde hon). När det inte skulle bli någon resa till Norge så började hon med en smygande och inbäddad övertalning att jag inte var så sugen på att gå på klassträffen. Ett tag var jag själv inte så sugen på att gå för fem öre. Men sedan kom jag på att det kan ju få mig att glömma det allt det tråkiga och ha det trevligt en stund. Det kan nog vara viktigt att få träffa och prata med trevliga människor också som inte har med mina problem att göra. Men det värsta blir ju vad jag ska på mig, har ju inga andra skor en joggingskorna. Vad kan vara snyggt till sådana skor och jag får väl prova något jag har i garderoben. Men ett glatt humör är väl viktigare än vad jag har för kläder och skor på mig. Min diskussion med mamma blev lite infekterad då hon talade om att hon igår hade lovat min syster Jenny att vara barnvakt åt Liam, 2 år under hela den här helgen fredag-söndag. Jag vet inte varför jag blir arg med det retar mig det här. Mamma tror hin klarar båda två och skickar Kjell för att hämta Totte. Hon utmanar ödet lite tycker jag. Jag frågade först och hon sa ja och och då var det inga problem. Det är som hon tycker att hon säger javisst till mig mig måste hon säga ja självklart till Jenny. Men barn går före hund så är det väl. Mamma kunde säga nej om ville, det skulle jag förstå och respektera om hon bara sa det någon gång. Det tror jag Jenny också skulle göra om det bara hände någon gång. Men det svåra är väl att Jenny väldigt sällan frågar och då blir ju en nära döden upplevelse om mamma skulle säga nej (för mamma alltså). Mamma, du är lite för snäll! Men jag ska gå på klassträffen och ha superroligt i alla fall.
Dagens mening är “Gör idag något för dig själv som du blir glad av”.
Kram Anna

Åska, datafritt & ny hund!

Hej!
Hurra hurra nu har det varma och otäcka vädret försvunnit med åskan. Efter att ha haft ett riktigt varmt hat väder som har plågat både mig och Totte så kom det det det åska. Om med åskan försvann det varma vädret hoppas jag. Jag har ju märkt på Totte att han inte har mått bra i det varma vädret och när åska kom över oss så var han inte i bästa form. Han stressande upp sig och betedde sig som rädda hundar gör (speciellt Totte) vid jul och nyår. Han brukade inte bry sig om åska förut men han får ju sitta i kläm på grund av mina problem. Det gör väl inte mina så mycket mindre. Vi följs väl åt i livets berg och dalbana och den “misär” vi lever i formar oss. Jag själv gillar ju åska och då ska det regna så jag kan kura upp mig i soffan med en bok eller med en bra film på tv. Men nu regnade det ju inte så mycket här hos oss under knallarna. Klibbigt och varmt var det också. Men så idag vaknade jag med världens huvudvärk och då var det ett helt underbart väder ute. Typiskt! Jag frös faktiskt lite när jag tog Totte på morgonpromenad i min kortbyxor och det jublade jag över. Jag har hunnit fått in vanan att klä på mig de bästa kläderna för extrem hetta. Det var nästan ljuvligt att kunna sätta på mig ordentliga kläder (långa jeans och tröja) istället för att svettas med bara t-skirt och kortbyxor. På grund av den hemska huvudvärken mådde jag väldigt dåligt och jag fick skippa den lång promenad jag ville ta med Totte. Det kändes inte bra så jag tog några värktabletter och passade på att ta ur linserna innan gick och la mig. Jag hade ju innan provat ett tag för att se om huvudvärken skulle försvinna om jag fick i mig några koppar kaffe men nej den försvann inte. Jag försöker ju att hitta något botemedel mot huvudvärken innan jag tar värktabletterna men det brukar sluta med att jag är tvungen att ta dem och hela dagen är förstörd. Totte och jag sov och snarkade så vanligt i kapp en bra stund men sedan ville Totte gå promenad. Jag märkte innan vi gick ut att Totte var på väldigt bra humör och det värmde mig faktiskt. Tyvärr fanns min huvudvärk kvar så jag var inte så pigg på att gå långt. Det bästa var ju att Totte var så glad, han ville busa hela tiden men hans matte var inte så busig idag, Förlåt gubben min. Det vore kul om jag kunde bli “rolig” igen, både för hans och min skull. Dagens mening är “Om vi är fria från skuld får vi en inre trygghet”.
Kram Anna.

Lilla jag mot otäcka monster!

Hej!
Det ska vara kul med sommar och att njuta av sin semester ska väl vara en rättighet. Men jag har varken kul eller njuter av denna sommar. Det enda kul jag har haft är att jag har badat i Sottern. Men det är ju flera dagar sedan och jag får väl glädjas åt det lilla. Jag får väl drömma om att jag badade i havet på Mallorca istället får i en båtvik i Sottern utanför Svennevad. Annars är allt bara skit! Först så kämpar jag med mina torra ögon som vanligt och sedan kommer den härliga semestern som alla andra människor får njuta av. Den skrattar mig rakt i ansiktet, det är inte roligt. När de har haft att göra med mig så förstår jag om de vill ha och längtar till semester. Jag blir så förbannad bara jag tänker på denna tungjobbad situation jag befinner mig i. Alla har ju semester utan jag för i helvete. “Ingen vet något, jag ska ta reda på det, har semester, går på semester nästa vecka, ta reda på det själv, ring själv, fatta reglerna som ingen fattar”. Det är det här jag har att leva med och inga pengar och ingen hjälp som jag har blivit lovad. Jag är så arg och ledsen över allt så jag vet inte vad jag skriver. Men jag tror att de som har haft att göra med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och deras så kallade samverkan vet vad jag försöker säga. Jag tycker att allt är så jävla konstigt för de har ju typ samma chef, den så kallade staten. De borde väl kunna ha samma regler. Det har de säkert men det är någon som inte har läst på. Det är väl dem jag blir mest irriterad på att de inte har lärt sig arbetets regler så de sitter i ryggraden. Det ska vara deras skyldighet mot oss tycker jag. Ingen osäkerhet får det vara i sådana här viktiga frågor för människor levnadsvillkor. Jag har hela tiden blivit lovad av AF att Kassan ska betala ut mina pengar om/fast jag är sjukskriven. Men nu vägrar att kassan att gå mot sina regler så inga pengar till mig. Jag är ju frisk! Det är jag ju egentligen men jag kan inte ta vilket jobb som helst på grund av min syn. Vilket arbete jag kan satsa på vet jag ju inte än och det skulle jag få hjälp av AF men det får jag ju inte nu längre heller. Men jag tänker på att vad som händer om jag inte får några pengar. Då har jag inte råd till nya linser eller linsvätskor (de är inte billiga men nödvändiga) eller till ögondroppar (de är ju livsviktiga för mig just nu). Då får jag leva utan linser och då blir jag gravt synskadad. vad händer då? Men så långt ska det väl inte gå, jag får väl gråta lite mer kanske så löser det sig. Dagens mening är “ Om vi inte ser problemen kan vi inte heller lösa dem”.
Kram Anna.