Humöret befinner sig i källaren!

Hej!
Allt har varit kass och gått åt skogen. Ingen ting har blivit som jag vill! Men som flera personer säger är ju att livet inte alltid är perfekt. Då undrar jag när jag ska få känna av det perfekta här i livet. Vad är perfekt egentligen och normalt finns det något som är det? Just nu känns livet som en stor kamp mot tristess och leda. Jag sitter bara hemma och gör ingenting. Att vara instängd och inte känna sig fri är det värsta. Vad jag har varit bortskämd med att ha körkort och bil. Då var jag fri! Då kunde jag vara den som bestämde över min tid och inte vara beroende av andra saker. Nu får jag ta smällen av ett viktigt beslut som jag både spyr galla över men som samtidigt en lite förbättring. Men jag kommer ju att få ta med mig denna smäll under hela mitt liv för linser blir jag aldrig av med. Jag är ju en person som inte har så mycket intressen eller något att hänga upp mig på så bilen har ju varit mitt sätt att göra saker och olika ting. Det som upptar min tid nu är väl att jag tycker synd om mig själv. Det får mig att bli helt utsliten och så trött. Jag tänker mycket på allt som är tråkigt och kommer fram till att jag inte vet vad lycka är eller var jag kan finna något positivt. När jag är längst ner i källaren blir jag så arg och ledsen över mitt liv och i den stunden blir jag arg på andra människor som verkar så lyckliga. Jag är verkligen avundsjuk på dessa människor. Nu har jag skrivit av mig lite och inte vidare bra blev det. Men jag har väl stigit upp från källaren i alla fall. Det känns bättre nu!
Dagens meningar är “Vi är värda all kärlek och lycka i världen” & “Ta inte livet så allvarligt. Du kommer ändå inte levande ur det”.
Kram Anna.

Hockeynörden får Godis!

Hej!
Nu har jag kollat matchen (hockey förstås) mellan Tre Kronor och Tjeckien på tv. En av mina favoriter av favoriter gjorde comeback ikväll. Vem som är intresserad av hockey kan ju inte ha missat att nr 21 Peter "Foppa" Forsberg skulle spela sin första match i landslaget sedan 2006. Foppa är ju självklart den bäste hockeyspelaren Sverige har haft genom alla tider, det är jag nog inte ensam om att tycka. Men tyvärr blir jag lite sur när han i intervjuer talar om att han är ju så gammal som 36 år. Vi är ju födda samma år och om jag är gammal tycker jag inte själv. Men jag får ju vara yngre än gammal någon månad till. Jag har ju följt Foppas karriär sedan vi var ca 15 år och han spelade i tv-pucken. Det var då jag liksom blev förälskad i hockey och har följt hockey sedan dess. Det är mycket hans fel att jag blev fast. Peter “Foppa” Forsberg har ju det mesta som en hockeyspelare i yppersta världsklassen ska ha. En speluppfattning som få med ett passningsspel som kan överaska vilken som helst, mot eller medspelare samt publik. En målgörare som kan göra mål från vilken vinkeln som kan tänkas uppstå. Men han har också en tuff och härlig spelstil för oss som publik men tyvärr inte vidare rolig för honom själv. Denna spelstil har väl givit honom en del skador. Men hur kan han klara av dessa saker han gör på isen, var han fått allt ifrån. Jag tror på en del talang men också att man som idrottsman(/kvinna) måste ha en vilja att bli bäst och på vilja kommer man långt. Och viljan att kriga intill sista andetaget och bli bäst har Foppa, det kan man se i hans nästan lite otäcka ögon. Men annars tycker jag att han inte verkar så farlig och han klarar trycket ganska bra utan att ha blivit för stöddig för lilla Sverige. Jag vill ju inte att han ska sluta men är han inte fullt frisk så måste han få bestämma själv att det är dags. Det har ju varit mycket prat i tv och tidningar om han ska lägga av eller inte. Det måste Foppa själv få bestämma och det har inte någon i världen rätt att lägga sig i vad han beslutar sig om. En Foppa frisk och i bra form, då kan OS bli skoj! Så jag kommer att sitta klistrad vid tv lördag och söndag för att njuta av bra hockey medan jag jag kan. I kvällens match så blev Linus Omark utsedd till matchen lirare. Han är ju en av mina favoriter och jag hoppas få se lite mer av honom i framtiden, förstås också i helgens matcher. Typiskt men han spelar ju i ryssland och Canal+ sänder ju inte några matcher från KHL så jag får ju verkligen passa på att njuta nu! Tre Kronor LYCKA TILL!
Dagens meningar är “Motivation är en förutsättning för att vi ska nå framgång” & “Den starkaste drivkraften är den egna drivkraften”.
Kram Anna.

Slarvig & Glömsk!

Hej!
Jag har nu skrivit klar en del väldigt gamla inlägg som jag inte har orkar fixat i ordning. De är nu klara och går att läsa, de ligger under fliken oktober. Det är väl ingen hisnande läsning direkt men jag har väl gjort en hel del saker under oktober som inte har kommit upp här på bloggen. Det har känt lite tråkigt och jag har varit på dåligt humör. Då har jag ingen lust att skriva. Men jag vet inte vad som är roligt läsnig egentligen. Jag skriver ju om det som rör mitt liv och vad jag tycker är viktig. Min blogg har ju inget speciellt tema som jag ska följas utan det som den handlar om är ju vad jag tycker och tänker. Här kommer ju också saker som gör mig glad eller ledsen, helt enkelt vad som betyder något för mig. Jag skriver lite väl mycket om min Totte, det erkänner jag men mitt liv består ju till större del att umgås och ta hand om honom. Det har jag ju valt själv, visst klagar jag men jag trivs faktiskt också med livet. Jag får nu under november tänka på vad ung jag fortfarande är innan december kommer.....
Dagens mening blir "Att vara lycklig är ett val vi gör, ett mentalt tillstånd som vi kan träna oss till"
Kram Anna.

Kramar!

Hej!
Jag har börjat fundera på varför alla ska kramas nu för tiden. Vad betyder en kram egentligen? Är det en hälsning eller ett bevis på att man gillar någon? Eller är det på grund av modet att man ska krama den man möter istället för att skaka hand med den man träffar. Jag fattar inte det här riktigt eller förstår inte vitsen med att krama en helt okänd människa. Är det min uppfostran som gör att jag inte förstår eller fattar det här med kramar. Jag kan väl i yttersta nödfall krama min mamma när hon fyller år eller om det är något annat speciellt ögonblick som får mig att kram henne. För mig betyder en kram att jag gillar personen lite mer än vanligt. Då är det där med att tacka och säga hej då med en kram är inte vidare naturligt för mig. men jag får väl kanske börja lära mig. Men samtidigt tycker jag att krama om min systers barn när jag träffar dem. Men de tycker jag också om och jag tycker man ska kram barn när de är små. Det känns för mig väldigt viktigt att kram dem för att de ska lära sig att det är normalt eller hur jag nu ska förklara det. Det ska ju visa att man tycker om dem. Jag har nu kollat väldigt lite ska ja säga på Idol och Bonde söker fru där jag tycker de krams jämt. Först på Bonde söker där kramade de sina träffar för första gången de såg varandra ska man göra så egentligen. Jag själv skulle ju ta i hand först men där var det ju pang på. Idol är ju helt tokigt, ska kramas varje gång någon åker ut. Känner man personer efter denna tid att man ska kramas så där. De är ju konkurrenter och de kramar jag inte så kärvänligt i alla fall. Men egentligen ska jag väl säga att kramar de mig så kramar jag tillbaka men inte så kär vänligt. Den där speciella kramen sparar jag till någon jag tycker om. Men jag tycker i alla fall att kramen ska man vara lite rädd om, den ska ju vara lite speciell. Vad snurrigt detta blev men lite funderingar bara av mig.
Dagens mening är “Allt blir så mycket enklare när vi accepterar att allt inte går att förklara eller ens förstå”.
Kram Anna.

Lider av sviter från......

Hej!
I lördag bröt upp från mina rutiner och gjorde en hel del saker jag inte brukar. Jag hade äntligen fått mamma att vara hundvakt några timmar. Det kändes skönt för mig att få göra något nytt för en gång skull. (Annars känner jag mig ganska isolerad och väljer att vara ensam.) Så när mamma och Totte hade åkt tog jag cykeln upp till torget och hann in på systemet för att köpa några öl till kvällen. Mina tankar var ju proppade med frågor på vilka skor och kläder jag skulle ha på mig senare på kvällen. Skor var det stora och värsta problemet. Så kom jag på sko affären på torget, de kanske hade några jag kunde köpa. Provade först mängder av damskor som inte passade för att sedan gå till “herrarnas” där hittade jag dagens billigaste skor och de kunde jag ha. De fick det bli men tyvärr inga snygga skor. Gud vad jag kliade mig i huvudet om vilka kläder jag skulle ha. Det är inte det lättaste att klä upp sig och känna att man passar in. Det år ju speciellt svårt när man som jag inte är ute i svängen så mycket längre. Har inte haft någon som helst lust till det. Valet jag gjorde var väl det bästa jag hade. När jag sedan skulle försöka sminka mig klantade jag mig en hel del. Och dessa linser sedan kan jag ju verkligen bli irriterad på, hur ska jag göra för att dem ska sitta kvar? När jag går ut som nu på krogen vill jag ju se lite sminkad och i ordning gjord ut i alla fall. Det tog sin lilla tid och det var så skönt att inte behöva ta hand om Totte. Ovanan gör ju att det tar längre tid än det behöver och sedan känner jag en press att det ska se någorlunda bra ut. Det var till större del på grund av det som jag vill ha hundvakt några timmar. Själva festen skulle vara på Frimis och jag skulle på förfest hos en klasskompis som jag inte hade träffat på över 10 år. Jag kan tala om att jag var förskräcklig nervös, en öl var en god hjälp att lugna mina nerver intalade jag mig. Vilken typ av välkommande skulle jag få egentligen. Men med åren tror jag att människor lär sig att en person inte är den samma som den var som barn. Men jag blev lite förvånad över den äkta värme de visade mig när dörren till lägenheten öppnades. Det var roligt att träffa dem igen fast jag inte hade tyckte om min gamla klasskamrater till 100 % då så var det en en upplevelse att träffas igen. Det var ju fortfarande killarna som jag hade bäst kontakt med. Men det värsta var ju att alla hade väldigt fina utbildningar och arbeten. Och där var jag, arbetslös och sjukskriven. Det blev nog en del öl och maten var inte så värst. Men jag började fundera om det inte var klass II öl för jag blev inte så “full” jag trodde jag skulle bli. Jag har ju inte druckit öl mm på över ett år, då kan jag ju vara lite känslig trodde jag. Jag kom hem med bussen och Totte orkade knappt möte mig i dörren men där var han. Jag var i trygghet, hemma hos min skruttegubbe, Totte.
Dagens mening är “Om vi visar tolerans mot andra, visar de tolerans mot oss”. Kram Anna.

Boxer och Måne!

Hej!
Kan man bli irriterad på telefonförsäljare eller? JA, det kan jag verkligen bli. Just när jag skulle göra mig i ordning för att gå en promenad med Totte ringde det från Boxer. De ringde mig i torsdag och då var jag också på språng ut. Just idag tyckte jag att det var dags att ta samtalet. Jag har funderat på om Boxer har det rätta tv-utbudet för mig. De fick mig att bli lite arg och jag ställde på dem ordentligt. Det som jag blev lite arg över att de inte kunde erkänna att de pratade med mig för flera veckor sedan. Jag är 100 % säker på att det samtalet har ägt rum och då “beställde” jag nytt abonnemang. Jag kommer ihåg detta samtal så väl men detta abonnemang har de inte registrerat i deras dator. Så jag var lite tvär, sur och arg under dagens samtalet. De ville att jag skulle ta ett nytt abonnemang med ett s.k tvilling kort. Det skulle bara kosta si och så mycket. Frågan är bara var ska jag använda det. Jag har fortfarande bara en tv-apparat. Måste jag köpa en tv till eller? Men jag vill ju ha en del program som jag gillar till min förfogande. Vad det är tråkigt med dessa telefon försäljare, de måste vara de mest hatade personerna i våran vardag. De ringer ju alltid när jag är hemma och stör alltid när jag ska äta eller är på väg ut med Totte. På grund av att Boxer ringde så var det mörkt när vi gick ut. Jag hade ju en plan var jag skulle gå men fick ändra lite. Nu gick vi en runda runt åkrarna, en sådan runda jag inte kan gina på. Annars är det lätt att lilla jag får en släng av latmasken över mig och ginar som jag senare ångrar förstås. Det är kolsvart men medan jag går där på grusvägen så frågar jag mig ett bra tag innan jag fattar. "-Vilken tid det tar för bilen att köra förbi”. Samtidigt som det var kolsvart kunde jag också se mina och Tottes skuggor. Det var fränt faktiskt. Ibland kan jag ju anklagas för att vara IQ befriad. Det klickade till slut där uppe, det var ju månen som var så skarp att den lyste upp i mörkret så att skuggorna kom fram. Ibland är våran värld en mäktig sak ändå!
Dagens mening är “När vi väljer att ha överseende med andra människors brister spar vi på krafter som kan behövas om det senare uppstår ett läge där vi verkligen måste strida för vår rätt”.
Kram Anna.

Uppfräschning!

Hej!
Igår var jag iväg till frisören för att båda klippa mig och färga mina ögonfransar+ bryn. Det var länge sedan jag gjorde något av detta så det behövdes verkligen. Ska jag vara ärlig så här en dag senare så blev jag inte vidare nöjd, inte alls faktiskt. Jag har nu varit trogen och satsat på frisörerna i Kumla men nu vet jag inte om jag gör det i fortsättningen. Jag trivdes med en frisör som jobbade på det ställe jag var till igår men tyvärr var hon inte kvar där, synd tycker jag.
Här betalar jag en för mig stor summa pengar för att få en snygg och lätt skött frisyr och sedan visar det sig att jag får inte vad jag vill ha. Då blir jag lite tjurig och arg. Hur mycket ska jag ta egentligen? Jag är väl också kund och de som säljer dessa tjänster borde i dessa tider ta till vara på vad de kan tänkas tjäna. Det ska inte spela så stor roll vad det är för kund de har fått. Det tycker jag i alla fall. Men visar de mig inte den servicen jag förtjänar som kund så förlorar de mig i alla fall. Av deras service så vill de inte ha mig som kund så dt spelar väl ingen roll för dem.
Jag hade ju gått ett tag och funderat på vilken frisyr jag ville ha. Jag bestämde och det får bli en frisyr jag har haft förut. Nu hann jag inte komma med mina förslag innan hon hade klippt mina toppar och tagit fram hårfönen och blåste snart mitt hår torrt. Jag var klar. Hade nu samma hemska frisyr som förut. Tack så mycket så jag innan jag betalade och gick. Innan hon började klippa mig så hade jag också beställt att jag ville ha ögonfransarna och brynen färgade. Det blev ju helt misslyckat och jag såg det väldigt dåligt innan jag kom hem. Jag färgar fransar och bryn mycket på grund av jag är så ljus och är så känslig i och runt ögat, svårt med smink alltså. Eftersom jag betalar en summa för det också vill jag att det ska bli bra och se någorlunda snyggt ut. Men nu syns det ju överhuvudtaget inte. Denna tid jag spenderande hos denna frisör var bara ett stort lidandet och att frisören plockade mina ögonbryn gjorde det ju inte bättre direkt. Det gör ju svinont, det gör ju så ont så tårarna kommer. Det kanske stämmer med ordspråket ska man vara fin, får man lida pin. Jag vet nu var jag inte ska gå och klippa mig nästa gång. Dagens mening är “Försök idag att vara precis den du faktiskt är och att vara stolt över just det“.
Kram Anna

Hemskt bemötande!

Hej!
Nu har jag väl kommit över det som hände mig i Jönköping. Men det gjorde ont....! Jag var glad och förväntansfull när jag satte mig på tåget i torsdag för att åka till Jönköping. Men hur dagen eller dygnet hade jag inte en aning om för jag visste ju inte vad de skulle tänkas att göra. Resa ner med tåget och bussen till sjukhuset Ryhov gick smidigt och bra. Lite stolt var jag allt över mig själv just där och då. Jag med mitt usla lokalsinne hittade. Jag var i god tid och hann ta en kopp kaffe på caféet innan det var tid att gå till kassan. Jag betalade och fick mina kvitton, så långt var det helt normalt tyckte jag. Men sedan fick jag konstiga vibbar från alla i vita och gröna rockar. Jag fick vänta över en timme innan jag blev inkallad i undersökningsrummet. Doktorn tog mig i hand men så mycket mer var det inte. Namnet på doktorn hade jag ju i kallelsen, behöver “guds gåva” till läkarkosten presentera sig eller? Jag säger i alla fall mitt namn, det hör väl till god ton tycker jag. I undersökningsrummet var det en person till, i grön mundering som varken presenterades sig eller tittade åt mitt håll, bara det gjorde mig avståndstagande. Sedan blev jag visad till en stol med en nonchalans som irriterade mig kolossalt mycket. Det blev inte bättre sedan när jag blev förflyttat runt i rummet med stolen med lite för mycket vårdslöshet. Det här kändes inte bra, jag ville redan nu åka hem, så här illa hade jag aldrig upplevt ett läkarbesök någon gång tidigare. Visst jag har väl träffat någon annan läkare som jag nästan spytt galla över men det här tog priset. Under tiden mitt besök var hos denna läkare så var det en hel del människor som gick in och ut ur rummet. De pratade hela tiden med varandra med ryggen mot mig och sedan när de frågade och jag svarade så fick jag många typer av tillsägelse för att jag svarade. Men sedan sa de åt mig att följa med personen i grönt. Jag hade ingen aning var de skulle föra mig någonstans. Men jag blev visade till några stolar där jag fick vänta en bra stund. Jag fick sedan komma in till en annan person i vit rock, vad skulle hända nu tänkte jag. Personen visade sig vara en optiker och han kollade upp mina båda ögon. Rätt som det är säger han spydigt
– Ta ut linserna. Jag som nu har blivit riktigt nervös och känner mig nästan panikslagen blir nu nästan gråtfärdig. Jag tycker det är oerhört jobbigt att handskas med linser på okända ställen. Hemma får göra min vanliga proceduren som jag känner en stor trygghet i. Min panik växte då jag inte hittade den lilla sugpropp som ska hjälpa mig att få ut ena linsen lättare. Optiker, läkaren och “den gröna” står i rummet och pratar sinsemellan och bryr sig inte om mig för fem öre. Men sedan får jag i alla fall höra spydigheter om att det inte går tillräckligt snabbt med mina linser. Under denna tid har jag tänkt på varför i all väders namn ska jag ta av mig linserna på höger öga när det var vänster öga jag skulle få hjälp med här i Jönköping. Jag ska få linser så jag kan köra bil igen säger läkaren till slut och bara går sin väg. Där jag sitter nu får jag göra en ny synundersökning. Det har ju aldrig gjort förut verkar de tro. Under synundersökningen får jag frågor där jag hela tiden får försvara syncentralen i Örebro. Jag får prova 2 nya linser och de ska vara jätte bra säger denna optiker. Jag undra nu vad min optiker i Örebro säger om det här! Jag är lite jävlig när jag hoppas att det här är linser jag redan har provat och som inte alls fungerar. Men är de här de bästa och rätta så får det väl bli dem. Jag ska väl i alla fall ge receptet som jag fick i Jönköping till mina optiker i Örebro. Jag vill aldrig åka till detta sjukhus någon mer gång. Låt mig slippa! Jag betalar hellre 80 kr och blir behandlad som jag tycker känns rätt och bra istället för att betala 300 kr och få det värsta bemötande jag någonsin har fått!
Dagens mening är ” Vi ser inte saker som de är –vi ser saker som vi är”.
Kram Anna

Vad ska jag skriva om?

Hej!

Just nu befinner jag mig i zon som gör att jag inte har så stor lust för någonting alls. Det jag gör är bara något som jag får upp som tanke i min hjärna “Nu gör jag det”. När jag är i den här zonen är jag nog inte vidare rolig att umgås med eller särskild trevlig mot andra människor. Personen Anna Florman är inte vidare bra överhuvudtaget, där kan inte finnas något bra som någon kan ha nytta av. Men jag hittar ju självklart till datorn och internet, just nu är det musik och blogg som gäller för mig. Jag lyssnar på YouTube och försöker

lära mig hur jag över för dem till bloggen. Här är fem favoriter som är i topp just nu!

You`re my heart You´re my soul-Modern Talking

The Final Countdown-Europe

 

Forever Young- Alphaville

Take on Me- A ha

Just Can't get Enough- Depeche Mode

 

Vilka låtar jag har hittat eller hur? Jag gillar som ni kanske märker 80 talets musik bäst. Är inte helt säker på årtalen förstås men bra låtar är de ändå! Jag har nu lärt mig en del men vad undrar ni kanske och det vet inte jag heller riktigt, men svårt var det inte när jag kan det. Njut av låtarna, det ska jag göra! Dagens mening blir “Först skapar vi våra vanor, sedan skapar vanorna oss”. Kram Anna 

ORRY MAIN IS DEAD!

PATRICK SWAYZE är död!

Jag älskade Orry Main i tv-serien NORD & SYD och vad jag älskar serien efter alla år! Den kan jag idag fortfarande inte släppa när jag väl börjar titta, tur att den finns på dvd.
Hur många gånger har jag inte sett DIRTY DANCING, det är många vill jag lova. Den är ju en av mina absoluta favoriter så dvdn kommer jag nog att se sönder för att sedan köpa en ny. Den är ett måste att ha hemma.
Patrick Swayze hedrar jag med några dygn med serien och filmen. HÄRLIGT!

Kram Anna

Kolla vad jag är så tokig i!

Pang..... vilken smäll!

Hej!
Efter en dag med lantluft är jag lite små trött just nu. Min snälla Mamma hämtade oss, Totte och jag och vi packade in oss i bilen. Men självklart snurrade vi fast cykeln väldigt nog där bak på bilen innan vi gav oss iväg. Det var ju dags för oss att ta en cykeltur på landet för att få känna lugnet i urskogen. Nu idag skulle vi cykla en annan tur än den vi brukar. Jag hade efter en del funderingar kommit på hur vi skulle planera turen så bra som möjligt. När Totte är som han är får jag tänka på att inte stressa upp honom för mycket. Så nu hade jag kommit på en bra ide där vi skulle ställa av cykeln uppe i skogen innan vi åkte hem till mamma för lunch och kaffe. Jag och Totte skulle gå en promenad fram till cykeln för att rasta av honom innan cyklingen. Men först blev det mat och mamma har börjat att mixtra lite väl mycket där på äldre dar. Men jag behöver ju inte laga mat en själv och det är något visst ändå. Mamma gjorde i ordning fika korg till våran cykeltur och vi fick också lite kaffe innan vi gav oss iväg. Jag och Totte gick i raskt takt mot cykeln medan mamma cyklade bredvid. Att med Totte i raskt takt är väldigt ovanligt men mamma på cykel är nog boven i dramat, men annars roligt var det. På med selen och knäppa fast Totte vid cykeln så var vi iväg och fick kämpa uppför direkt. Det var tur att Totte är så oerhört duktig med att cykla=trava för dt var lite svårt att cykla för mig. Det var ju uppförsbacke men samtidigt hade de varit ganska så nyligen och fyllt vägen med grus och sten. Men fast jag fick hålla mig stadigt i styret så gick det bra. Jag kände mig stark och orkade en del för jag kände mig inte så där trött som jag kan känna ibland. Medan stenarna sprätte åt alla håll så skötte sig Totte så bra själv, fast det kan inte ha varit lätt med stenarna runt hans små tassar. Vi kämpade på och vi fick stanna och gå där det var lite svårt att cykla. Konstigt nog så kände jag mig i bra form och det så jag till mamma Men när vi hade kommit igång igen med att cykla så smäll det till. Ja, PAAANG . Det visade sig att jag hade kört en punktering på mitt bakdäck. Nu fick vi tänka nya saker men först drack vi kaffe och fikade där i skogen. Men det blev så så att mamma fick cykla hem och hämta bilen medan jag och Totte fick promenera hemåt. Mamma cyklade iväg och vi började våran dispyt för att gå hemåt och efter en stund så hade jag fått med mig den envise Totte med mig hemåt. Han ville ju förstås följa efter mamma. Vi hann inte riktigt ända hem innan mamma kom med bilen. In med Totte och mig i bilen för att åka och hämta cykeln innan vi sedan åkte hem till mamma. Vi mätte först med bilen hur långt vi hade motionerat under denna dag och det blev för mig och Totte 7 km cykling och 5 km promenad. Men mamma cyklade hela 17 km och så cyklade hon i snabbt tempo några km för att komma hem så snabbt som möjligt. Men det är roligt när det händer lite! Dagens mening är “Det är svårt att känna glädje över utsidan om man inte arbetar med insidan”. Kram Anna

8 timmar!

Hej!
En levande person sägs behöva 8 timmar sömn per natt och dygn. När ska jag kunna säga att jag sover just det, 8 timmar. Det är länge sedan jag sov så länge i ett sträck och det börjar kännas. Inte minst i mitt humör som är uruselt. Allting är så tungt, tråkigt och jobbigt. Jag vill ha det bra och må så jag kan njuta av den härliga höst som är på ingång. Men nu blev jag plötsligt lite positiv, att jag kan få ur mig ett så positivt ord som härligt. Det är stor en stor bedrift. I all denna pessimistiska är det svårt att vara glad, positiv och uppåt. Det största problemet är ju att jag inte kan sova på kvällarna. Sitter då framför datorn och gör ingenting. När jag väl bestämmer mig för att gå och lägga mig är klockan vanligtvis runt 3 eller 4. Till och med jag tycker det är alldeles för sent men jag kan ju inte sova. Varför ligga i sängen och vrida och vända sig i flera timmar. Då kan jag lika gärna sitta och döda tid vid datorn. Men det har ju också blivit en vana att jag ligger och vrider och vänder mig en god stund ändå. När jag väl ha somnat så har jag en inneboende som vaknar och tycker att jag ska gå upp. Då är klockan runt 8. Är jag väldigt trött kan jag stå ut med hans tjat till lite över 9. Jag har ju sovit högst 3 timmar i sträck, då är jag är vill jag lova. Vi tar ju våran morgon promenad med mig som en sovande zombie och en retsticka som är på trotshumör. Sedan försöker jag få i mig lite kaffe och frukost och det svåra är ju att hålla sig vaken. Det fungerar inte så länge utan jag är snart tillbaka till sängen där jag somnar ganska snart. Det här hatar Totte och bråkar hela tiden men jag orkar inte. Men han stör och mitt humör blir sämre och sämre och sämre….. Jag är fortfarande trött när jag till slut går upp ur sängen för att ta med Totte på en rastis runt husen. Det värsta är ju att jag är fortfarande är trött resten av kvällen. Jag piggnar väl till lite efter vi har gått våran huvudpromenad runt 19-21. Jag blir i all fall piggare och piggare. Ska jag gå och lägga mig när jag är som piggast. När jag ska jag kunna sova 8 timmar under en hel natt?Detta kan ju fungera för personer som inte behöver så mycket sömn. Men jag hör ju till till dem som egentligen behöver mer än 8 timmar för att fungera. Och när kommer jag att fungera som jag vill?
Dagens meningar är “All förändring är möjlig” & “Ditt liv är härligt och fullt av möjligheter”.
Kran Anna.

Allt går på tok!

Hej!
Vissa dagar vill jag bara glömma för så känns det nu om dagen som snart är slut. Dagen börjar med att jag är så trött när det är dags at stiga upp ur sängen. Känner tidigt att en huvudvärk är på väg, det ger mitt redan förskräckliga morgonhumör en liten kick. Jag är ju van vi det och det nu kända humöret blir bättre efter morgon promenaden. Så när jag har har fått dagens första kopp kaffe är huvudvärken och vresigheten nästan bortblåsta. Tror jag! Men någon som inte gillar mitt vresiga humör är min underbara retsticka, Totte. Han känner mig och vet när och hur han ska reta kall feber på mig och det är en perfekt dag för det idag tycker han. Han skiter fullständigt i mig och vad jag säger. Men fast jag också har ont i kroppen är jag tvungen att ta tag i saker som jag är absolut tvungen till just denna dag. Har varit slapp med att ta mig till torget (=så kallar jag Kumlas innerstad för) för att uträtta vissa som är för mig viktiga. Så med mina torra ögon är det viktigt att ha ordenligt med ögondroppar hemma och de har jag som tur är på receptont. Vad jag slarvar med att se till och ha dem hemma och det gör att jag måste fixa allt detta när det verkligen är kris. Men jag hann ju till Apoteket innan det stängde. Det måste jag säga vad bra det fungerar med recept nu för tiden, bara visa leg och vips så ser de receptet. När jag hade handlat färdigt på ICA maxi så cyklade jag hem. Det är inte kul att cykla med flera kassar mat och hundmat dessutom, det är jobbigt och krångligt. Under tiden når jag packade upp kände jag att mitt vresiga humör kom sakta krympande mot mig igen. Jag hade ju glömt att köpa vissa saker jag skulle. Dessa saker var ju självklart de jag åkte till Ica för att handla. Vad typiskt! Väl hemma får jag ett ryck och börjar städa och då runt fönstret i sovrummet. Jag tar ner mina gardiner och känner en lättnad att de åker ner. Nu kommer mamma att bli lite ledsen men jag har aldrig gillat dem särskilt mycket, tyvärr mamma. Jag hittar andra gardiner och jag börjar att stryka. Sedan börjar strulet. Dessa gardiner var inte direkt lätta att stryka och det blev ännu svårare då jag inte har en sprayflaska att vattna med. Fiffig som jag är tog jag en blöt handduk och det fungerade ganska hyggligt. När jag skulle ha upp den första gardinen ramlar stången ner och skruvarna i vägen lossnar. Hittar inga nya skruvar och därtill ingen skruvmejsel som fungerar. Sedan visar det sig också att gardinerna är för långa. Förstås hittar jag inga nålar att nåla upp tyget med. Jag har ju självklart ingen symaskin. Det är en kostnad jag inte har någon intresse av att betala. Nu jävlas det ordentligt! Att med en åska som smäller på bra så har mitt vresiga humör tagit fart tillsammans med en förskräcklig huvudvärk. Så roligt kan vara ibland.
Dagens mening är “Vi kan inte alltid påverka vad som händer oss, men vi har alltid makten att bestämma hur vi ska hantera det känslomässigt”.
Kram Anna.

Ny typ av ögonoperation!

Hej!
Jag ser slutet på denna pärs med mitt vänster öga. Det ska bli spännande om det fungerar så som jag hoppas att det ska göra. Jag fick ett brev i brevlådan från ett för mig okänt sjukhus. Det var från länssjukhuset Ryhov och ligger i Jönköping. Var det vet jag inte! Jag blev lite mer positiv men också lite rädd för jag vet ju inte om det kan fungera. Det är ju denna typ av operation som sker med laser som de inte ville eller kunde skicka mig på att göra. Men de har tydligen tänkt om nu. Det som jag är mest nervös över det är att tänk att jag blir nekad. “Du, Anna, vi kan inte utföra denna operation på dig, du får åka hem!”. Tänk om de säger så och vad jag kommer att bli ledsen. De=doktorerna där i Jönköping vet ju inte hur mitt öga ser ut eller vilken typ av operation det kan röra sig om. Sedan meddelas det i brevet att jag bör fixa att någon kör hem mig för om det blir operation gör ögat väldigt ont efteråt. Att jag kan få stanna över natten kan jag också få göra, det vet de förstås inte förrän efter förhoppningsvis en operation. Så vad vet jag vad som kommer att hända. En fråga till som jag funderar på är vad är min nya lins från syncentralen klassad som egentligen? Är den mjuk eller är den hård? Det är också viktigt att veta för om det är en hård får jag inte använda den mer på grund av det kommande operation. Men jag hoppas att den klassas som mjuk för då kan utnyttja linsen ett tag till, typ en vecka innan besöket i Jönköping. Hur fungerar det här med kostnader i samband med besöket tillett annat landsting. Det har jag ingen aning om en, en sak att forska i. Men jag tycker i alla fall det går åt rätt riktning och nu har jag en större chans att återfå min syn på mitt vänster öga. Vad de gör med mitt öga under denna operation vet jag inte riktigt men jag hoppas och tror att det ska bli bra. Många frågor är det!
Dagens mening är “Ibland är det klokt och nödvändigt att välja några få av alla de möjligheter vi faktiskt har”.
Kram Anna.

Jag ser.....

Hej!
Nu har jag kunnat provat och lärt känna min nya lins på mitt vänstra och opererade öga. Det är en för mig ny sorts av lins. Linsen består först av en mjuk lins som har en hård lins inbakad i sig. En så länge tycker jag att den fungerar riktigt bra. det svåra är när jag ska ta ut den. Eftersom den är konstruerad som den är och är ny för mig måste jag få ut den med en helt ny metod. Det svåra är ju att det är nytt och jag kör väldigt gärna det gamla vanan . Det varken jag får eller så fungerar det inte särskilt bra. Men jag tycker ju märka att träning ger färdighet så det här ska nog gå bra. Det här med att jag ser bättre började jag märka lite när jag igår under en promenad med Totte råkade titta till på vägskyltarna. Jag har ju under denna tid från det jag gjorde operationen på ögat knappt sett de olika skyltarna och vägvisarna, så jag har inte tittat efter dem. Men nu såg jag dem och till min stora lycka så så jag vad det stod på dem, så kul! Det är väl inte helt full godkänd syn men ändå så såg jag vad det stod på ett för mig långt avstånd. Men jag är i alla fall glad över det lilla. Det sämsta med det här är ju att när jag tar av mig den nya linsen så ser jag inget. Ögonen är ju inte vana att ha någon hjälp från något på mitt vänstra ögat. Det blir väl en liten kortslutning innan det återgår till det vanliga igen. Ibland kan jag undra om jag har tappat mina linser i höger öga, men det har jag ju inte. Om jag inte glömmer bort att sätta in den hårda som jag gjorde en morgon. Men då var jag ju så trött så jag inte kom ihåg var jag var och ännu mindre att jag ska sätta in den hårda med. Där räcker det inte med en mjuk. Just nu när jag sitter här och skriver vid datorn är den svarta texten skarpare och så är färgerna mer tydliga. Men jag jag har ju alltid gillat stora bokstäver så de är fortfarande “större” och med Zoomning, 125%. Men jag ska prova denna nya lins i några veckor till jag ska till syncentralen på återbesök. Vad kommer jag inte att kunna se till dess?
Dagens meningar är “Idag är en bra dag att tänka ut något som vi alltid velat göra men inte prövat på tidigare” & “Öva idag på att känna att du är bra på det du gör, vad du än tar dig för”.
Kram Anna.

Totte mot Elitloppet!

Hej!
Idag har jag har haft en sådan där känd huvudvärk som bara jag? kan ha. Vid dessa tillfällen har jag varken kraft eller lust att försöka mig på en lång promenad med Totte, min lilla skruttegubbe. Som tur har Totte blivit tokig i att cykla. Han sitter förstås inte på cykeln och trampar , utan han travar så vackert bredvid. Det är jätte bra att han travar för för det första verkar han orka lite mer och något längre sträckor, men det bästa är att han inte blir så stressad av att trava. Han kan stanna till och vara lugn en stund och passa på att uträtta sin behov för att snabbt vilja komma iväg igen. Ingen vila här inte, det gör vi när vi kommer hem. Efter att ha tränat en tid med cykeln kan nu Totte komma upp i ett ganska högt tempo för att vara han innan travet övergår i galopp. Han liknar väldigt mycket en travhäst, går det för fort galopperar han men saktar jag ner återgår han snabbt till trav eller så säger jag bara “trava”. Det är så kul att det går bra att cykla med honom så han kan få lite motion. Det har varit lite svårt att ge honom motionen han behöver när jag inte ha kunnat ta mig med bil till storskogen. Vi cyklar den runda vi har som långpromenad och det är allt från asfalt till överväxt stig i skogen och det bästa att cykla med Totte på, en lite bit så kallad bondväg.
Men som jag inte har skrivit om har ju vi varit med om vissa olyckliga olyckor, en olycka var vi båda ansvariga för. Vi har en lite stig som vi cyklar på och jag såg inte vad det var jag körde över. Olyckan var framme när jag helt plötsligt tappade balansen och vi vurpade. Jag ramlade förstås åt den sidan Totte springer och sitter fast på. Just vid vurpan gick det som tur inte fort så jag hann se till att inte ramla för mycket på Totte. Då Totte själv sitter fast både i en speciell anordning för hund på cykel och i koppel fick det lite jobbigt att hålla sig undan för sin matte som är väldigt tung och kramgo. Men jag tror att Totte klarade sig bra för han sa inte så mycket som han annars kan göra. Men det var ju svårare för mig att komma loss med alla trådar och grejer som satt fast. Men vi kunde väl snart så kliva upp och fixa till kedjan innan vi kunde fortsätta hem. En annan gång vi tog en cykeltur blev vi påhoppade, speciellt då Totte av en lösspringande hund, en stor schäfer. Hunden kom springande mot oss och direkt fram till Totte som inte gillar sådant blev rosenrasande. Jag kan tala om att jag blev så fy för bannad som jag aldrig har varit förut. Ägaren så väl förlåt men jag börjar bli trött på hundar som ägarna inte har riktig koll på. De måste börja fundera och (ta sitt ansvar) om deras hund ska vara lös just där eller inte.
Totte och jag kommer ju att försöka cykla så ofta det går men han kommer nog att få en och annan längpromenad också. Men vi satsar mot Elitloppet på Solvalla nästa år. Då vinner vi!
Dagens 2 meningar är “Om vi vill kan vi mycket mer än vad vi tror” & “Vi är bra på mycket men inte allt. Det är helt okej” .
Kram Anna.

GRATTIS!

MÅNGA GRATULATIONER & LYCKÖNSKNINGAR på HÖGTIDSDAGEN!

GRATTIS på FÖDELSEDAGEN!

ALICE McQUIRE & TAISTO KALLIO!

Ett fyrfaldigt leve för dem!

HURRA, HURRA, HURRA ,HURRA!

ALICE McQUIRE, 8 År.

TAISTO KALLIO, ? år.

HA EN HÄRLIG FÖDELSEDAG SÅ SES VI I MORGON.

KRAM ANNA.

MITT CHARMTROLL & jag!

Detta skulle bli ett bildspel men med sviktande kunskaper i data andvändning så blev det så här.

Kram Anna

Dags för att tänka till lite.....

Hej!
Jag hämtar ju en mening eller flera från en bok av Mia Törnblom som jag skriver som ett avslut i mina inlägg. Boken är ju som en dagbok och det finns väldigt bra meningar varje dag. Eftersom jag inte skriver varje dag så hoppar jag över en del bra meningar. Så här kommer här några bra! Läs och fundera, det gör jag i alla fall!

“Det är vi själva och ingen annan som är ansvariga för konsekvenserna av våra val.”

“Ibland kan vi känna oss maktlösa inför orättvisor i världen, men det är bara den enskilda individen som har kapacitet att förändra något.”

“Alla gör vi felaktiga och ogenomtänkta val i våra liv. Det viktigaste är att vi förlåter oss själva för att vi valde som vi gjorde och att vi lär av våra misstag.”

“Den som är positiv kan inte försätta berg men har lättare än andra att bestiga dem.”

“Om vi tycker om oss själva, känner oss trygga och lever i tillit är det bättre för andra att tycka om oss”

“Om vi ältar gamla oförrätter, förbrukar vi den energi som vi kommer att behöva om vi hamnar i svårigheter.”

“Det är omöjligt att gå genom livet utan att göra någon annan människa besviken. De har ju sina egna förväntningar, drömmar och mål.”

Kram Anna.

Totte redo för Tour de France!

Hej!
Totte har sagt godnatt efter en hård dag hos sin favorit mormor. Efter att ha först blivit lovad att åka till mormor i flera dagar fick Totte idag äntligen åka till mormor. Jag och mamma=Tottes mormor hade till idag bestämt en viss tid som hon skulle komma och hämta oss. Vi behöver ju bli skjutsade för jag får ju inte köra bil och vilken tur för oss att mamma är så snäll och skjutsar oss. Jag kan också tala om att Totte var inte långt ifrån mig när jag började att packa våra saker vi skulle ha med oss. Han förstår skillnaden mellan om han ska följa med eller om han får stanna hemma. Nu skulle Totte med, det var inget tvivel om att han inte tänkte missa denna chans. Jag lägger mig i vägen så jag inte glöms bort tänker Totte och lägger sig väldigt smart där jag får kliva över honom var jag än går i min lägenhet. När Totte inte kan hålla sig lugn längre är jag klar och vi går ut, Totte rusar ner för trapporna. Det hör verkligen inte till vanligheten. Konstigt jag har bara en hund inte några barn med med mig, men packning har jag ändå. När mamma väl kom och det dröjde inte många sekunder från att vi gick ut så hängde vi upp cykeln på stället. Totte hade gått in och satt sig så fort mamma öppnade bildörren. Ute på landet fick jag mat och Totte fick vara herre på täppan en stund då han fick sitta på trappen en stund. Efter maten tog jag med Totte på en kort skogspromenad. Jag tyckte det var så skönt och skulle gärna som vanligt gått lite längre men vi skulle ju orka cykla. När jag och Totte kom tillbaka från våran promenad hade mamma och Kjell främmande av en som är massör åt både mamma och hästen Ola Earth. Mamma blev förstås masserad och redo för en cykeltur. Mamma stressade upp Totte så han blev så ivrig så jag han knappt med. Men vi cyklade iväg till slut, utan att det mesta nödvändiga men vi hade bestämt oss innan var vi skulle cykla. Vi cyklade till större delen på banvallen, det var lite speciellt. På vissa ställen var det en perfekt skogsväg att cykla på medan på ett annat ställe var det ojämnt med olikt långt gräs som växte på stigen eller vägen, vad nu jag ska kalla det. Det är skönt och väldigt lugnt att cykla där mot vad det är i Kumla. jag låter Totte trava till större del och det klarar han suveränt bra. Han verkar gilla det för han blir inte så stressad som han kan bli om jag jag upp upp honom med att springa så fort som bara han kan. Vi cyklar ju med honom för att han ska få motion och så får vi sällskap av mormor. Det är väl halva nöjet för Totte.
Dagens mening är ”Ser du en mening i det du gör kommer du också att känna dig motiverad”.
Kram Anna.

Rött Ansikte -Inte Snyggt!

Hej!
Jag har varit hos läkare på vårdcentralen idag! Då jag inte är vidare förtjust i att gå till vårdcentralen och be om hjälp så vad det här en stor händelse i mitt liv. Först får man ju aldrig tag på dem på telefon så jag gick in på internet och skrev mitt problem i ett mail till dem. De ringde i morse och sa att jag kunde komma dit och få träffa en läkare klockan 11.15. Visst det kunde jag ju göra och få diagnos på mitt problem. Jag vet inte men jag har börjat tänkt mer och mer på hur allt är skyltat och hur en synskadad klarar sig i dagens samhälle. Mitt besök på vårdcentralen skulle ske på en för mig en ny sådan. Dåligt skyltat som sagt och jag som var till sagd att anmäla mig i receptionen letade som sagt efter den. Ingen skylt, bara till barnavårdcentralen. Så jag frågade en av personalen vid en disk – Var är receptionen? -Den är här, svarade hon lite surt, tyckte jag. Jag betalade besöket och gick sedan för att kolla var skylten kunde vara innan jag satte mig för att vänta i väntrummet. Jag såg ingen skylt, så upp med skylt, tack! En sak är inte ändrad, man får alltid vänta länge på att få träffa läkare. Jag hajar ju till varje gång de ropar upp mig för de säger Anna Linnéa, visst heter jag så men mitt tilltals namn är ju bara Anna. Väl inne hos läkaren frågade han om mina problem. Han kollade på mitt ansikte men lite lysanordning och konstaterade att jag hade en inflammation, där mina sår på hakan kan ha varit orsaken. Jag hade ju lite svårt att förstå vad han sa så jag vet egentligen inte vad jag kunde lida av istället. Nu fick jag en tablett, typ penicillin och en salva. Tabletterna ska jag ta 3 ggr per dag och salvan ska användas morgon och kväll till rodnaden går ner. Nu hoppas jag att det röda ska gå bort så jag kan se normal ut igen.
Dagens mening är “Kom ihåg att du duger precis som du är”.
Kram Anna

Lite av varje!

Hej!
Vissa dagar händer det inget speciellt. Det var en sådan dag idag. Vad ska jag med en sådan dag till. Men ska jag vara ärlig så ser de flesta av mina dagar ut så här. Totte är min väckarklocka men inte när jag har en bestämd tid att passa. Totte har nu lärt sig att jag tycker om att sova på morgonen så han låter mig få sova till och ca klockan 9.00. Men eftersom jag är morgontrött så spelar det inte så stor roll när vi går ut för jag är ju lika trött. En annan sak som inte gör det hela bättre är ju att jag har ett uruselt morgonhumör. Men som tur är har Totte en runda som vi måste gå runt på morgonpromenad som inte är så lång, ca 30 minuter tar den. Sedan kan jag dopa mig med några koppar kaffe när vi kommer in igen. Frukosten tar sin lilla tid då jag också ser på min tv-serier, de kan jag ju inte missa för det kan ju hända saker när jag inte tittar. Jag får tiden att gå med att slötitta på tv eller sitta vid datorn och det får ju tiden att gå hur lätt som helst. En väldig skön rutin jag har skaffat mig är att gå och lägga mig i sängen. Där tar inte så lång tid innan jag somnar. Men eftersom jag har en Totte som tar ansvar för att väcka mig så får jag inte sova så länge.Totte vill ju gå ut på en snabbrastis. Det kan jag ju ställa upp på men jag är inte världens piggaste men han måste ju ut. Det blir två koppar kaffe och lite fira med en chokladbit, vad det är gott med choklad!
Annas 10 i Topp!
1. De Luxe, White Chocolate.
2. Geisha, Cloetta.
3. Daim, Marabou.
4. Grädd Nougat, Marabou.
5. Digestive, Marabou.
6. Mint Krokant, Marabou.
7. Scheizernöt, Marabou.
8. Pigall, Marabou.
9. Japp, Marabou.
10. Snickers, Marabou .
Jag fortsätter att titta på tv, Doktorn kan komma och Beverly Hills 90112. Nu blir det lång promenad med Totte innan det blir sovtime igen. vilken härlig dag!
Dagens mening är ”När det är som allra mörkast kan vi få kraft av att skriva ner det vi faktiskt är tacksamma över. Livet kanske inte är perfekt, men det kan absolut vara värre”.
Kram Anna.

I Love Hjo!

Hej!
Vilken härlig slogan eller hur! Vi , mamma och jag har pratat lite tidigare om att vi skulle ta en dagstur till någon mysig lite stad. Platsen eller staden skulle inte ligga allt för långt bort. Mamma nämnde först Tidaholm men det var jag inte så intresserad av och då kom grannstaden Hjo upp i minnet. Vi bestämde oss för att semesterturen skulle gå till Hjo. Men semesterturen började inte så bra! Efter alla rutiner och sysslor jag kan tänkas ha på morgonen så skulle jag lägga ner mobil telefonen i handväskan som jag haft på laddning under natten. Då fick jag se ett sms från mamma där det stod att hon hade fått ryggskott. Skit också tänkte jag och tittade på klockan, mamma kommer nig inte för hon var någon minut sen. Det hör ju inte till vanligheterna så jag ringde hem till mamma. Kjell svarade när jag såg mammas bil parkera utanför. Mamma kom i alla fall och jag så några ord till Kjell innan vi la på. Mamma hade tagit tabletter och kände sig bättre i ryggen berättade hon sedan. Men vi kom iväg i alla fall. Jag gjorde mamma lite chockad för jag hade tagit med mig en termos med kaffe som vi drack vid en mysig rastplats vid Vättern. Väl framme i Hjo så var det dags att leta på ett lunch ställe och under vägen handlade mamma en present till sitt barnbarn Alice. Det blev kinamat till lunch och det var riktigt gott. Efter maten blev jag så sömnig och det var bra att vi hittade en rolig affär. En typ av sått och gott affär, en typ av loppis men med nya och färska saker. Vissa saker var billiga så jag kunde faktiskt ha råd att handla så vi till och frågade om andra färger mm. Då hamnade vi tillslut i deras huvudaffär som var mycket större och det var jätte kul att gå där. Vi åker nog tillbaka dit någon gång! Innan vi åkte hem hade vi förstås köpt rökt fisk, en av Hjos “turistattraktioner“. Vi hann kanske inte med så mycket mer men jag är glad för det lilla. På kvällen blev det en macka med kokt ägg och rökt fisk. som vi hade köpt under vår semesterresa tur/retur till Hjo. Ett speciellt Tack till mamma som körde bilen fast hon hade väldigt ont i ryggen! “Lycka är ett val, inte ett tillstånd”.
Kram Anna.

Klass Återträff!

Hej!

Igår kväll hade jag jätte roligt! Min klass från gymnasiet hade återträff, det är faktiskt 17 år sedan vi tog studenten tillsammans. Jag kände mig lite nervös innan för jag hade ju aldrig varit på puben vi skulle träffas på . Skulle jag se eller känna igen några av dem där inne, det var jag också jätte orolig över. Men som tur vad det att när jag gick förbi för att spana in stället så hörde jag någon ropa på mig och det var en ur klassen som kände igen mig. Konstigt men sant kände jag igen honom på rösten och gången. Vad kul det var att se honom igen! Nu tog vi sällskap in och jag skulle precis beställa en öl vid baren när några personer vänder sig om. Där stod två till ur klassen. Jag som lider ju av blyghet och jag fick lite tunghäfta. Att träffa dem igen efter 17 år kändes lite konstigt men efter vi hade hälsat släppte det och jag fann snart min sällskapstalang??!?? Det jag tyckte var bra med denna klass var att jag kände att sammanhållningen var bra. Jag gillade ju de flesta av mina klasskompisarna mer eller mindre. Vissa kommer jag ihåg att jag inte pratade så mycket med för att jag skulle ha lärt känna dem under skoltiden. De som jag bland annat tyckte bäst om kom faktiskt till träffen som vi hade på Pitcher`s Pub. Vi hade roligt och alla var på bra humör. Vi pratade, försökte i alla fall, kanske lite svårt i en pub med musik och högljuda gäster men jag fick ta sedan där jag var. Det var något speciellt över våran stämningen och det kändes faktiskt lite som vi inte hade varit ifrån varandra under 17 år. Och sedan gjorde väl ölen sitt också. Så jag skrattade nog en hel del för det känns så idag i käkarna. En del av de andra hade träffas och umgicks fortfarande, vissa var ingifta i varandras släkt. Världen är bra liten ändå. Men jag hade roligt och kände mig hemma i deras sällskap. Jag hoppas att det blir fler gånger och det vore kul om fler av klasskamraterna kunde komma! Men det var ju en del minus under min dag/kväll. Jag bor i Kumla och ska ta mig med buss in till Örebro. För det första var jag tvungen att ta mig till Kumla busstation och hinna med just den bussen annars hade jag missat träffen. När jag hade som roligast vara tvungen att gå till bussen för att komma hem. Det blev självklart så att jag missade bussen och bestämde mig då för att taxi får det bli. Eftersom Totte var själv hemma (ingen hundvakt) tyckte mitt samvete att jag inte kunde vänta på nästa buss. Jag gick till likkistan och öppnade dörren på en taxi och sa var jag ville åka. Under färden var jag glad i hågen och pratade med chauffören. Efter en lite bit sa han att han kände igen min röst. Nu visade det att han var en gammal arbetskompis från tiden på Bista/Pilängen på Ericsson. Jag minns honom som en “go” gubbe. Ibland har jag tur för jag fick rabatt på min taxi resa. Tack alla ni som gjorde min kväll så härligt rolig. Tack! Dagens mening blir “Entusiasm smittar av sig” Kram Anna.

Mysigt Väder!

Hej!
Regn och rysk ska ju vara Anna och Totte väder men just nu är ju inget särskilt bra. Allt det här med min så kallade sjukskrivning tar död på allt som ska vara bra. Mina promenader med Totte är urtrista där ingen av oss vill gå några längre sträckor. Det har jag ju dåligt samvete för också. Men jag hoppas ju att detta vänder snart och att det hoppar upp något som kan förbättra mitt humör. Härom dagen blev jag riktigt irriterad på min mamma. Det handlade om att hon har lovat mig att att vara hundvakt denna helg mellan lördag/söndag. Det är så här att en av mina klasskompisar från gymnasiet ringde för ca 3 veckor sedan och frågade om jag var intresserad av en klassträff på lördag. Jag ville bara ha hundvakt innan jag svarade ett definitivt ja. Nästan direkt frågade jag mamma och hon svarade javisst med vissa förbehåll (en bilresa till Norge trodde hon). När det inte skulle bli någon resa till Norge så började hon med en smygande och inbäddad övertalning att jag inte var så sugen på att gå på klassträffen. Ett tag var jag själv inte så sugen på att gå för fem öre. Men sedan kom jag på att det kan ju få mig att glömma det allt det tråkiga och ha det trevligt en stund. Det kan nog vara viktigt att få träffa och prata med trevliga människor också som inte har med mina problem att göra. Men det värsta blir ju vad jag ska på mig, har ju inga andra skor en joggingskorna. Vad kan vara snyggt till sådana skor och jag får väl prova något jag har i garderoben. Men ett glatt humör är väl viktigare än vad jag har för kläder och skor på mig. Min diskussion med mamma blev lite infekterad då hon talade om att hon igår hade lovat min syster Jenny att vara barnvakt åt Liam, 2 år under hela den här helgen fredag-söndag. Jag vet inte varför jag blir arg med det retar mig det här. Mamma tror hin klarar båda två och skickar Kjell för att hämta Totte. Hon utmanar ödet lite tycker jag. Jag frågade först och hon sa ja och och då var det inga problem. Det är som hon tycker att hon säger javisst till mig mig måste hon säga ja självklart till Jenny. Men barn går före hund så är det väl. Mamma kunde säga nej om ville, det skulle jag förstå och respektera om hon bara sa det någon gång. Det tror jag Jenny också skulle göra om det bara hände någon gång. Men det svåra är väl att Jenny väldigt sällan frågar och då blir ju en nära döden upplevelse om mamma skulle säga nej (för mamma alltså). Mamma, du är lite för snäll! Men jag ska gå på klassträffen och ha superroligt i alla fall.
Dagens mening är “Gör idag något för dig själv som du blir glad av”.
Kram Anna

Åska, datafritt & ny hund!

Hej!
Hurra hurra nu har det varma och otäcka vädret försvunnit med åskan. Efter att ha haft ett riktigt varmt hat väder som har plågat både mig och Totte så kom det det det åska. Om med åskan försvann det varma vädret hoppas jag. Jag har ju märkt på Totte att han inte har mått bra i det varma vädret och när åska kom över oss så var han inte i bästa form. Han stressande upp sig och betedde sig som rädda hundar gör (speciellt Totte) vid jul och nyår. Han brukade inte bry sig om åska förut men han får ju sitta i kläm på grund av mina problem. Det gör väl inte mina så mycket mindre. Vi följs väl åt i livets berg och dalbana och den “misär” vi lever i formar oss. Jag själv gillar ju åska och då ska det regna så jag kan kura upp mig i soffan med en bok eller med en bra film på tv. Men nu regnade det ju inte så mycket här hos oss under knallarna. Klibbigt och varmt var det också. Men så idag vaknade jag med världens huvudvärk och då var det ett helt underbart väder ute. Typiskt! Jag frös faktiskt lite när jag tog Totte på morgonpromenad i min kortbyxor och det jublade jag över. Jag har hunnit fått in vanan att klä på mig de bästa kläderna för extrem hetta. Det var nästan ljuvligt att kunna sätta på mig ordentliga kläder (långa jeans och tröja) istället för att svettas med bara t-skirt och kortbyxor. På grund av den hemska huvudvärken mådde jag väldigt dåligt och jag fick skippa den lång promenad jag ville ta med Totte. Det kändes inte bra så jag tog några värktabletter och passade på att ta ur linserna innan gick och la mig. Jag hade ju innan provat ett tag för att se om huvudvärken skulle försvinna om jag fick i mig några koppar kaffe men nej den försvann inte. Jag försöker ju att hitta något botemedel mot huvudvärken innan jag tar värktabletterna men det brukar sluta med att jag är tvungen att ta dem och hela dagen är förstörd. Totte och jag sov och snarkade så vanligt i kapp en bra stund men sedan ville Totte gå promenad. Jag märkte innan vi gick ut att Totte var på väldigt bra humör och det värmde mig faktiskt. Tyvärr fanns min huvudvärk kvar så jag var inte så pigg på att gå långt. Det bästa var ju att Totte var så glad, han ville busa hela tiden men hans matte var inte så busig idag, Förlåt gubben min. Det vore kul om jag kunde bli “rolig” igen, både för hans och min skull. Dagens mening är “Om vi är fria från skuld får vi en inre trygghet”.
Kram Anna.

Lilla jag mot otäcka monster!

Hej!
Det ska vara kul med sommar och att njuta av sin semester ska väl vara en rättighet. Men jag har varken kul eller njuter av denna sommar. Det enda kul jag har haft är att jag har badat i Sottern. Men det är ju flera dagar sedan och jag får väl glädjas åt det lilla. Jag får väl drömma om att jag badade i havet på Mallorca istället får i en båtvik i Sottern utanför Svennevad. Annars är allt bara skit! Först så kämpar jag med mina torra ögon som vanligt och sedan kommer den härliga semestern som alla andra människor får njuta av. Den skrattar mig rakt i ansiktet, det är inte roligt. När de har haft att göra med mig så förstår jag om de vill ha och längtar till semester. Jag blir så förbannad bara jag tänker på denna tungjobbad situation jag befinner mig i. Alla har ju semester utan jag för i helvete. “Ingen vet något, jag ska ta reda på det, har semester, går på semester nästa vecka, ta reda på det själv, ring själv, fatta reglerna som ingen fattar”. Det är det här jag har att leva med och inga pengar och ingen hjälp som jag har blivit lovad. Jag är så arg och ledsen över allt så jag vet inte vad jag skriver. Men jag tror att de som har haft att göra med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och deras så kallade samverkan vet vad jag försöker säga. Jag tycker att allt är så jävla konstigt för de har ju typ samma chef, den så kallade staten. De borde väl kunna ha samma regler. Det har de säkert men det är någon som inte har läst på. Det är väl dem jag blir mest irriterad på att de inte har lärt sig arbetets regler så de sitter i ryggraden. Det ska vara deras skyldighet mot oss tycker jag. Ingen osäkerhet får det vara i sådana här viktiga frågor för människor levnadsvillkor. Jag har hela tiden blivit lovad av AF att Kassan ska betala ut mina pengar om/fast jag är sjukskriven. Men nu vägrar att kassan att gå mot sina regler så inga pengar till mig. Jag är ju frisk! Det är jag ju egentligen men jag kan inte ta vilket jobb som helst på grund av min syn. Vilket arbete jag kan satsa på vet jag ju inte än och det skulle jag få hjälp av AF men det får jag ju inte nu längre heller. Men jag tänker på att vad som händer om jag inte får några pengar. Då har jag inte råd till nya linser eller linsvätskor (de är inte billiga men nödvändiga) eller till ögondroppar (de är ju livsviktiga för mig just nu). Då får jag leva utan linser och då blir jag gravt synskadad. vad händer då? Men så långt ska det väl inte gå, jag får väl gråta lite mer kanske så löser det sig. Dagens mening är “ Om vi inte ser problemen kan vi inte heller lösa dem”.
Kram Anna.

Jag är så trött på värmen!

Hej!
Kan inte denna värme ta slut snart! Tyvärr så verkar det hålla i sig ett tag till. Jag får väl försöka vänja mig. Men jag vet vad som är värst, värme eller lins på ögat för första gången? En lins kan jag ju bestämma över hur länge jag ska plåga mig själv men kan inte för allt i världen bestämma över värmen. Den som är chef över vädret skulle jag vilja prata med ibland. Hur kan det få vara så här varmt att jag inte kan vara ute. I några dagar nu har jag haft en väldigt jobbig huvudvärk och den har inte blivit bättre, snarare sämre av det här vädret. Men jag är ju lite avundsjuk på dem som kan röra sig normalt ute och gillar det här. Jag fattar det inte men de personerna tycker väl att jag är knäpp. En sak är väl lite konstigt ändå och det är hur vi, jag också för den delen pratar om vädret. Jag säger också att det är fint väder när det är sol och varmt och dåligt väder när det regnar och stormar ute. Jag säger det bara i förbi farten och det är väl så man säger. Egentligen tycker jag att det här varma vädret är nästan värre än regn. Ska jag säga som jag tycker som ingen? förstår eller ska följa med strömmen och hålla med och mena något annat. Lite krångligt blev det! Jag har aldrig gillat sommaren och värme, inte ens när jag var barn. Är ju en av dem som är typ av rödhårig och har en hy som blir röd för att sedan ha ont och flaga. Det var den färgen, så kul det var, uppbränd och fin. Att jag är ljuskänslig gör solen och hettan lite extra hemsk då jag får och bör ha solglasögon. Det är inte så lätt att hitta billiga och bra, som också sitter okej. Självklart är det väl lite bra med sommaren och värmen och det är ju sommarkvällarna, de kan jag nästan kalla för ljuvliga och det är stort ord i min mun. Så det kan vara kvällar hela dagarna om jag får bestämma. Men seden är ju att jag inte har något att säga till om.
Dagens mening är “Det är inte meningen att livet ska vara en kamp”.
Kram Anna.

Sommarkväll & Brännässlor!

Hej!
Jag har precis kollat färdigt på Inspector Lynley. Det är mycket deckare på tv nu och speciellt på SVT. Igår var det ju säsongpremiär för min favorit Morden i Midsomer, så nu är sommarkvällarna räddade. Men jag tycker i alla fall att kvällarna är det bästa med sommaren, då kan jag ju vara ute. Jag har idag mest hållit mig inne, jag klarar inte av denna värme som råder just nu. Som tur är har jag en till i mitt hem som inte gillar när det är varmt, min lilla Totte. Jag tar ut honom på små och korta rastisar under dagens hetaste timmar och det är knappast styrfart på oss då. Totte har lätt att stressa upp sig när fönstren är öppna, då måste han ha koll på allt som rör sig. Men just nu har han bestämt sagt godnatt så då sover han som en stock och skiter i allt. Egentligen är det ju tur för det är faktiskt som skönast ute nu. På onsdagar är det ju veckans stora händelse i Kumla, bilbingo. Bilarna är ju parkerade ett stenkast från min bostad så det är inte vidare skoj att lyssna på siffror hela kvällen. Då är det bra att vara Anna och Totte, vi som förespråkar kvällspromenader. Nu gick vi ut när de satte i gång högtalaren och var hemma i rätt tid för Inspector. Det var väldigt varmt på våran promenad men det var skönt i de partier där det blåste lite. Kunde gärna blåsa lite mer svalka, men inte för mycket för tänk på mina linser. Varken jag eller Totte hade lust eller ork att gå så långt. Okej Totte ville gå den långa rundan men jag vägrade. Han hade innan vi svängde av varit seg och väldigt slö så där spelade han bort sina kort. -Lilla Totte, låt matte få bestämma någon gång så blir det bra, lita på det! När vi kom till Ericsson så satte vi oss vid blåhuset en stund för jag ville inte hem till bilbingon. Vi hade det bra där ett tag men sedan kom det en hel del mopeder som Totte blev arg på så då gick vi i sakta mak hemåt. Jag trodde aldrig vi skulle komma hem så vi genade och det skulle vi inte ha gjort. Vi gick igenom en stig med brännässlor och jag brände mig förstås. Det blev inte så farligt som det kunde ha blivit, jag ska väl inte klaga. Men det kliar ska jag tala om! Det som återstår nu är det mest spännande för idag -när somnar jag i natt?
Dagens mening är “Vi behöver tillåta oss själva att göra misstag ibland”.
Kram Anna.

Regn och sommarvärme!

Hej!
Vi, Totte och jag har tagit det lugnt idag. Vi var väl lite sega efter en dag med och hos mamma. Fast mamma är snäll som kommer och hämtar oss med bilen så tycker jag det alltid är lika skönt att få komma hem till mitt igen. Hon bjuder ju förstås på kaffe också, så mamma tack så mycket. Vi har börjat med något nytt och det är att vi tar med oss cykeln och tar en cykeltur på landet istället för att gå promenader. Totte får ju då med sig mormor som han så gärna vill. Cykeln hänger vi upp på cykelstället på bilen och snurrar fast den med rep så den sitter fast ordentligt. Den skulle bara våga rubba sig! Men tyvärr kan jag ju inte skryta så mycket över min motion. Vi cyklar i ett tempo där Totte travar bredvid. Jag fick med mig Totte på lite promenad innan cykelturen och det var så skönt. Har inte haft den rätta känsla jag kan ha för att gå inom mig på flera dagar. Det har känts som jag inte hade någon vidare kondis (nu snackar jag om gå-kondis),Då jag har gått har blivit trött och nästan flåsig under promenaderna i Kumla. Det kändes mycket bättre i skogen i mammas motionsspår. Nu var det inte lika jobbigt.Jag var nu tvungen att tänka på Totte men han hade liksom jag velat gått längre, vi skulle orka cykla också. Våran cykelväg går till och sedan delvis på en fin banvall på andra sidan stora vägen (R51?). Tyvärr är banvallen sönder, liknar en lavin efter sviterna av en kraftig regnskur för något år sedan. Vattnet drog då med sig en bit av banvallen. Så nu vi måste vända och köra tillbaka och det gillar inte jag. Jag är lat och vänder hemåt när det tar emot. Då är det ju jätte synd att vi inte klarar av att ta oss över där men det är lite svårt med cykeln. Det är så fin väg med ingen trafik, så lugnt och med bara skogens djur och fåglar som vänner. Kanske någon traktor som hörs längre bort. Vi vet inte exakt hur långt det kan tänkas att vara men vi mäter lite på en karta.Vi gissar efter den att det kan vara ca 10 km. Det är bra av Totte att klara så långt, men han verkar gilla att “cykla”. Det han gillar gillar jag! När vi var tillbaka hem till mamma fick Totte ligga på trappen och hålla vakt. Då är han herre på täppan som han inte får vara hemma. Efter det att mamma skjutsa hem oss fick Totte mat och jag somnade på soffan en stund innan Totte väckte mig och han ville gå nattrastisen. Den är viktig för han kan inte gå och lägga sig annars. Jag somnande sedan tidigt för mig och drömde mycket så jag var helt slut i morse när jag vaknade. På grund av det blev det en lugn dag för oss. Då får vi göra desto mer i morgon. Vad kul!
Igår satt jag vid datorn och ville se om jag kunde göra vissa saker och jag klarade av att hämta filmer från YouTube. Men dess värre har jag ju ingen aning om hur jag gjorde. Jag kommer väl att prova på någon mer gång. En annan sak jag har försökt med är att lägga till annan gästbok som jag hittade på webben och det funkar inte än men jag försöker nog ett tag till.
Dagens mening är “Livet är härligt, och det är du också”.
Kram Anna.

JAG ÄR HOBBYKÄR!

Jag har nu klarat av en sak jag har suttit och kämpat med. Jag är nöjd men vet tyvärr inte hur det gick till. Jag är ju hockeytokig och hobbykär i den här spelaren som heter LINUS OMARK. Tyvärr så spelar han i Ryssland nästa säsong så jag får hålla tillgodo till Youtube. Men GOD NATT och SOV GOTT! Kram Anna.

Nybörjare igen!

Hej!
Nu var det dags igen att sätta sig på bussen igen för det sedvanliga återbesöket på syncentralen. Igår så satt jag vid datorn och gjorde min egen lilla busstidtabell. Jag har inte riktigt kommit överens med busstider och vem är vän med dem egentligen? Det är svårt att lära sig utantill och tidtabellhäftet från bussbolaget är ju så stort så det får ju inte plats i väskan. Så jag fick göra mitt eget och det duger väl. Jag fick ta mig till busstationen i Kumla för att komma med bussen till Örebro. Var bussen åker för för väg är också något att ta hänsyn till. Under färden intill Örebro åkte bussen en ny sträcka som kan få mig att tänka mer på var jag kan hoppa av och uträtta andra ärenden än vad jag har kunnat tidigare. Det var flera personer på bussen som undrade var bussen skulle gå för väg, jag själv var ju nöjd om bussen stannade vid resecentrum. Det gjorde den som tur vad!
Inne på syncentralen fick jag betala besöket för första gången på länge för frikortet hade gått ut för två dagar sedan, typiskt. Idag skulle jag få träffa en annan optiker men som storkund hos syncentralen känner jag den med. Men jag var tvungen i alla fall att berätta hur allt var innan. Optikern ville egentligen bara kolla lite. Nu fick jag prova en speciallins för mig i alla fall. Den skulle var en typ av hybrid av hårda och mjuka linser, inte vet jag vad det menas med det. Jag är nöjd bara den känns någorlunda bra och att jag kan få tillbaka min normala syn. Då blir jag glad igen. Eftersom jag inte har haft denna sorts av lins förut var jag nu tvungen att träna på att ta ut den ur ögat. Nu blev jag påmind hur det var att vara nybörjare på linsanvändning. Det är eller var inte lätt men man lär sig så länge man lever heter det väl. Tyvärr var jag inte så skicklig med den nya linsen men nu har jag lite “hum” hur jag ska göra. Det blir väl också mer träning nästa gång= återbesök på Syncentralen när jag har linsen med “rätt” synskärpa. Sedan blir det väl att jag får prova den linsen hemma några dagar och då kan jag ju sitta i lugn och ro. Kommer denna lins att fungera, jag hoppas det!
Jag hade planerat att åka till Överskottbolaget men jag var så hungrig och efter att jag letat en bra stund efter någonstans att äta hade tiden dragit iväg så det skippade jag. Nu blev det att handla på Kap Ahl istället. Det var ju rea på Xlint och nu kunde jag passa på tyckte jag. Jag köpte två stycken gröna tröja/tunika. De blev jag jätte nöjd med. Sedan gick jag tillbaka till resecentrum för att ta bussen hem. Där märkte jag att min tidtabell inte stämde men den var fel åt rätt håll. Dagens mening är “ Tro på din egen förmåga –andra gör det redan”
Kram Anna

PÅ TV!

Hej!
Vad passar bäst att göra när det regnar och är mörk som i graven ute? Jag vill i alla fall kunna titta på något bra på tv. Det kan vara väldigt musig att kura upp sig i soffan med en kudde och en filt. Ibland kan det också vara lite mysigt med att tända några värmeljus. Men idag i tv.tablån är det bara Pistvakt och Sjukan på svt som jag tycker kan vara något att titta på. Men det är ju fredag och varför ska jag titta på tv då? Det blir väl att döda tid framför datorn och kolla in webben som vanligt. Men de skulle ju kunna flytta några bra serier som visas på tisdagar. Då är det förstås alla mina favoriter så som House på Canal+, Vem tror du att du är? på SVT, Ugly Betty som visas på kanal5 och på TV4plus Anne på Grönkulla, alla är ju på samma tid, klockan20.00. Vad ska jag välja? Konstig planering! Om jag fick bestämma så regnar det på tisdagar. Men snart är det ju sommarlov för dessa serier och då tar ju Allsången och någon deckare platsen på tisdagar så det kan inte vara fint väder då. Så på fredagar kan vi inte frångå våran, Totte och jag tradition, en långpromenad. Det får bli nästa fredag, ska komma ihåg det då. Det är ju midsommar afton då och jag vet inte vad vi ska hitta på. Det blir väl regn och rusk så vi får väl gå lång promenad och sedan satsa på någon film eller kanske en ny serie. Vad som sker får vi se! Några bra dagens meningar “Alla dagar är betydelsefylla” & “Om vi inser att vi alla har en del i det som händer oss kan vi sluta att känna oss som offer”
Kram Anna.

Bingo & Ickerökare!

Hej!
Mamma har slutat att röka. Det fick jag nog känna av idag. Jag var en ju en väldig fin uppfostrad och snäll dotter som ringde till min mamma för att bara säga hej. Visst har hon alltid tjatat och talat om vad jag ska göra hela tiden. Men idag var det mer än vanligt, .Jag blir så arg ibland att får kämpa med vad jag egentligen vill säga. Idag klarade jag att stänga munnen ett tag och hämta andan lite. Hon tjatade på som en riktig ångvält, si och så ska du göra. Ingen jag säger eller gör blir bra. Det mamma tycker och vet är det bäste och det enda tänkbara. Sluta tjata! Men sen när vi hade sagt hej då och lagt på kom jag på att hon var säkert röksugen och humöret fick sitt utlopp i tjat till mig istället. Stackars Kjell, ta skydd!
TUUUUUUT........BINGO! Onsdagar är stor dag i Kumla för då är det bilbingo. De laddar upp och kommer vid klockan 18.00 och parkerar sin bil på favoritplatsen på grusplanen. Där väntar de spänt på att bingon ska starta 18.30. Sedan resten av kvällen hör jag siffrorna utropas typ 29:2…9, 6:;6…3, 8enkel8, 52:5…2, 39:3..9, 27:2…7, 14:1…4, 32:3…2, 53:5…3, 40:4…0, 77:7…7, 36:3…6, 29:2…9, 85:8…5 så fortsätter det. Vid bingo tutar man med bilens signalhorn. Det blir verkligen tjatigt det här med, räcker det inte med Mamma tjat? Jag hoppas de slutar med bingon vid 21.30 men de kan hålla på till över 22.00 om de tycker så. Det värsta är väl att det kommer att vara den här bingon varje onsdag hela sommaren tills snön kommer. Det är bra med snö trots allt! Dagens mening är två “Om du vill ge dina barn en bra start i livet måste du börja med att ta hand om dig själv” & “Det finns inga allvetande och felfria föräldrar”.
Kram Anna

Arg eller inte men sur!

Hej!
Vaknade på så kallad fel sida idag och det har speglat hela dagen. Totte väckte mig med en det som jag kallar för slåttermaskinen. Han står på bakbenen och hoppar upp och ner mot fönstret i vardagsrummet, det var väl något hatobjekt som gick förbi på morgonpromenad. En hund alltså. Redan då hade jag känning av en smygande huvudvärk. Men jag hade ett mål med dagen, att fixa med mina blommor. De dör sakta men säkert och jag tänkte faktiskt försöka mig på med ett sista upplivningsförsök. Egentligen skulle jag inte ha brytt mig i detta idag för mitt humör blev inte bättre av det som hände. Först gick sprayvattenflaskan sönder och sedan tappade jag en blomma i/på golvet. Fullt med jord och “leikakulor” över hela golvet, det var ju super härligt. Jag kom sedan på en riktig snilleblixt, jag duschar blommorna i duschen. Och än en gång hade jag leikakulor på golvet på toan och fick då stopp i avloppet igen. Det hände ju för bara några dagar sedan, städa igen. Efter att jag var klar med toarengöringen gick spolhandtaget sönder, blev till att laga det. Det var som tur var väldigt enkelt men det är fortfarande inte riktigt helt. När jag går omkring och är så här sur på att går på tok passar Totte på att bli en riktig retsticka och mitt humör blir ännu värre till slut. Jag tog huvudvärkstabletter och tog Totte på en snabbrastis innan jag la mig för att vila. Vi somnade både Totte och jag och vi sov i 1,5 timme, det räckte och huvudvärken var borta. Jag satte då igång med att tvätta och medan en maskin gick tog jag med mig Totte på en promenad mot Lidl, Ericsson och hem. Det är nu jag blir riktigt arg egentligen. Vi går bland villorna och sedan hör vi skall från flera hundar. Jag vet ju sedan tidigare att det finns 3 stycken hundar i ett hus utmed denna promenad. Vi går på andra sidan vägen från detta hus men en liten jack Russel hoppar över staket. Hunden rusar fram och retas med Totte och han blir lite sur men håller sig lugn ändå. Hundens husse kommer ut springande och försöker jaga ifatt den första rymmaren men innan han fick tag i “jr” smet en annan hund från tomten. Den hunden var på krigstigen, det såg jag när han kom emot oss. (Är osäker på ras men jag tror på nån typ av jakthund). Han flög på Totte bak och högg lite, det var inte vidare trevligt. Nu blev ju Totte arg och tände till, han kom inte åt de andra hundarna för deras husse hade fått tag i dem. Totte var ju kopplad och de sprang lösa. Denna husse sa inte dugg till mig, han kunde ha sagt någonting som förlåt. Men jag såg inte om Totte kanske bet honom för hundarna snurrade runt mig och jag ville fort som fan bara komma därifrån. Jag kan förstå om hundar attackerar okända hundar och människor som går in på deras tomt, men jag förstår mig inte på att de ska flyga oss när vi går på andra sidan gatan. Att jag inte blev så arg efteråt var att Totte verkade tycka det hade varit skoj ändå, så glad och uppåt var det länge han var på våra Kumla promenader. Men hade gillade inte att möta en schäfer efter det, då var Totte ilsken. Han skötte sig bra ändå, Totte är faktiskt bra härlig! Dagens mening blir “Det goda segrar alltid till sist”
Kram Anna.