30 oktober 2008

Hurra det snöar, Fan vad kallt!

Hej!

Det snöar ute nu! Nu under kvällen har jag gått fram och tillbaka till tvättstugan. Tvätten bestod bara av sängkläder och det tar sin lilla tid. Lakanen ska efter torkning manglas och har man sett vårt mangelrum så vet man att här gäller det först städning. Våran mangel är livsfarlig för den går åt fel håll (framåt är bakåt). Men lakanen blir bra i alla fall. Vädret har inte varit roligt, en mycket kall vind och sedan regnet gjorde det inte bättre. När vädret är så här tycker jag hösten är jätte tråkig. Jag har varit kall in i märgen sedan jag och Totte var ute på en ganska lång promenad. Totte har ikväll följt med mig till tvättstugan flera gånger. Jag frågar och får svaret att han skulle med, varför vet jag inte. Men han tycker det är lite kusligt för i gången utanför tvättstugan släkts lamporna efter en timer. Så när jag går och försvinner från honom för en stund är han snart mig i hasorna igen. Men det är inte lätt att hitta kontakten i mörkret.

Totte talade om sedan om att han ville gå ut och så blev det. Så när vi kom ut tittade jag mot huslampan och det snöade. Hurra tänkte jag men det var inte glädje så länge. Totte var bestämd han skulle gå en längre promenad än vi brukar göra vid denna tidpunkt. Efter en väldigt kort stund frös jag så jag huttrade.Jag hade varken mössa eller vantar på mig. Snöflingorna var i alla fall väldigt fina men det försvann innan de hann landa på marken. Jag hoppas faktiskt att det ska vara några plusgrader i morgon bitti för jag måste åka (köra bil) till Syncentralen för att handla ögondroppar. Så halka försvinn!
Kram Anna

19 oktober 2008

Vintern var är du?

Hej!

Det har varit kallt på Tottes och min morgonpromenader (morgon kan ju diskuteras). Fingrarna fryser och saknar vantar som jag inte har tagit fram än. Men jag väntar nog ett tag innan vantarna kommer fram tillsamans med mössan.

Jag längtar till det att det kommer snö. Usch fy säger en del, men jag tycker det är mysigt och då bor jag i bostadrätt där jag inte behöver skotta snö. Jag blir lite grann barnslig på nytt och skulle vilja och åka pulka nerför backen och slänga mig i högen av nysnön. Förstås vid mycket snö. Men det snöar väl och för att sedan bli blask. Jag hoppas det blir en ordentlig vinter i år!, vem tycker inte det?

Kram Anna

17 oktober 2008

Förskyld och utan stygn!

Hej!

Har nu känt mig lite risig med huvudvärk, ont i halsen med svår hosta, kanske lite feber och varit mycket trött. Diagnos blir nog förskylning. Humöret har inte varit bra, har blivit rosenrasande på små bagateller.

Sedan jag blev opererad i mitt vänstra öga den 10 juni har jag haft stygn i ögat som nu var dax att ta bort. I onsadg tog jag bussen på morgonen/förmiddagen till USÖ, väldigt smidigt och enkelt tycker jag. Har man tid inom vården så får man en biljett att åka gratis tur/retur.
Sekreteraren kände igen mig sedan förra gången jag var dit när jag betalade och anmälde mig. Jag gick sedan till operation en trappa upp och skulle ringa på klockan, Var var klockan då? Nu kände jag mig blind för det enda som fanns att trycka på var en sådan som är för handikappade på toaletter. Men jag tryckte i alla fall. En sjuksköterska kom och öppnade, hon kände också igen mig. Jag är en riktig kändis där nu. (är väl lätt att känna igen) En gång till fick hon tala om vad jag skulle ha på mig. Operationskjorta, skoskydd och ett ursnyggt hårnät. Då var dags att vänta på doktorn i deras vad vet jag? "inför snabboperationsamtalsrum". Där fick jag sitta i ena härnet och ett par gamla tanter i andra. Den ena skrämde slag på oss för hon sov som en stock när doktorn kom för att prata med henne. Jag trodde hon hade kolat av, hjälp hon är död tänkte jag. Men hon hade bara fått lite för stark medicin innan hennes operation. Den blev en ganska lång väntan för mig, nästan så jag också somnade. Till slut kom det en sjuksköterka med en rullstol och sa .
-Nu Anna är det din tur. Jag blev lite chockad av att de vill att jag skulle sitta i rullstolen men okej då tänkte jag. Hade blivit lite generad över att behöva åka rullstol. Jag är väl inte handikappad!
Nere i operationsalen fick jag hoppa upp på en brits själv illa fall. Där började de med att hälla i massor med vätska av något slag i mitt operade öga, det var nog bedövningvätskan. De frågade mig om jag läg skönt och lite senare frågade de hur det kändes o.s.v. De var så trevliga. Precis innan läkaren dök upp tvättades jag runt ögat. När doktorn kom satte hon dit något för andra ögat och en öppning för det ögat doktorn ska ta dessa stygn. Jag får en skarp lampa rakt på ögat och doktorn börjar. Det knäpper medan doktorn arbetar och jag vill blunda men det går inte. Känner att illamåendet kommer krypande och tänker -SVIMMA INTE NU!
Som tur är är det färdigt ganska snart och jag klarade mig. Nu fick jag resa mig upp för att få information hur jag ska göra med ögondroppar m.m. Sedan fick jag åka rullstol tillbaka till omklädningsrummet och nu kunde jag åka hem.