Hej!
Vilken glädjespridare jag är! Men tänkt så här; Jag är den ende i hela värlen som hatar värme och sitter ensam i en bastu som kallas för lägenhet. Kanske inte helt själv för Totte håller mig sällskap och han är inte vidare sval av sig. Jag känner mig så instängd. Värför åker jag inte til en sjö och badar och njuter av sommeren? Jag bor i Kumla och där finns inga "bra" sjöar att bada i inom cykel avstånd. Visst finns Kumlabadet och Säbylund men där är det så mycket folk så då blir det inget trevligt tycker jag. Alla andra människor har en underbar sommar. De kan ta bilen och åka på utflykter men här går jag och kan inte njuta av sommaren. Att komma hemifrån bara för ett litet tag skulle betyda mycket för mig.Men vad i deppigheten tycker jag är roligt. Visst kommer min snälla mamma och hämtar mig för att jag ska få komma ut på landet och då kunna få bada lite och gå promenader i skogen med Totte. Nu förstår jag hur gamla människor känner sig när de måste ha eller be om hjälp hela tiden. Och hur kan människor utan bil klara sig egentligen, jag är redan nu tokig över att inte kunna ta bilen och komma ut lite. Vad jag saknar att inte kunna ta bilen när jag själv vill. Ta med Totte till skogen och gå en annan promenad än den vi går nu, varje dag och ingen variation. Det tar också en del på mitt redan dåliga humör.
Nu när det är varmt gör det ondare i det operarade ögat och det andra ögat svider och är mer irriterat. Det blir jobbigt i längden. Det är inget roligt detta men jag ska nu försöka se lite positivare på livet. Det blir svårt!
Kram Anna
