Nyår, smällare och hund!

Hej!

Nu är det nyårsafton och Totte och jag har det inte så väldigt kul direkt! Det har redan börjat att smälla här i Kumla. Jag är redan väldigt arg men vi får väl skruva upp ljudet på TV och spela hög musik i datorn så kanske vi klarar kvällem. Som tur är har grannarna åkt hemifrån så ingen ska bli störd av det, tycker jag. Om någon skulle klaga på mig så jävlar att jag skulle berätta vad jag tycker och tänker om smällare. För en stund sedan tänkte jag ta ut Totte på promenad innan det värsta börjar men vi kom till husknuten och så smäll det till. Då gick det i 120 hem och så hade jag en livrädd hund. Nu hoppas jag att de som smäller av smällare gör sig lika illa som jag känner mig just nu. Men de har väl super kul kan jag tro. Visst ska man få skjuta smällare på nyårsafton men bara helst då 2-3 timmar vid midnat. Men för sjutton inte börja från julhelgen och sedan spridda skyrar fram till nyårafton. Idag satte de igång tidig på morgon och jag undrar hur länge håller de på, säkert flera timmar efter midnatt.
Men till er andra som har ett förstånd i kväll!
GOTT NYTT ÅR!
Önskar Anna & Totte

Hockey Äventyr!

Hej!

Igår var jag i Göteborg för att gå på ishockey och det var ett riktigt äventyr. Allt som händer är väl ett äventyr för mig dessa dagar. Jag hade beställt hockeybiljetten för några veckor sedan, då trodde jag att jag skulle ha fått ordning på ögat så att jag skulle se ordentligt, men inte. Dagarna innan hade jag ingen lust alls att åka men jag beställde till slut tågbiljetterna.

FRÖLUNDA-LINKÖPING 0-5

(Ett försök till kort med telefonen)

Jag steg på tåget på Kumla station och kom på rätt vagn på en gång jag försökte leta på min plats. Min plats var i kupè och det satt redan en person där och pratade med sina vänner.Snäll som jag är hittade jag en annan plats. Det var en bra plats tills vi kom till Herrljunga. Då kom det en person fram till mig och ville denne ville ha sin plats och då var det bara att flytta sig. Det hände en gång till att jag fick byta plats. Så då bestämde jag mig att på hemvägen skulle jag ha min plats, då skulle jag kriga ordentligt! Väl framme i Göteborg tog jag en kopp kaffe på fiket på stationen. Jag ville smörja ögonen och förebygga torrheten så linserna stannade där de skulle. Då ringde Mamma som undrade om jag framme än och berättade att hon skulle ut på promenad med Totte då.

Sedan gick jag till Nordstan för att kolla i affärer. Hade egentligen inga planer på vad jag skulle köpa men tiden gick ändå. Det var väldigt mycket folk och jag kände att ögonen bara blev torrare och torrare så jag var till slut tvungen att köpa ögondroppar på apoteket. Efter en lång funderare hade jag bestämt mig för att äta på PizzaHut. Väl där fick jag ett bord och jag beställde maten och drickat. Jag fick colan ganska fort men sedan fick jag vänta och vänta och vänta. Gäster som kom efter mig hann få maten och gå innan jag fick min mat. Till slut kom servitören och sa att min bestöllning hade blivit fel. Jag skulle bara få betala för dricka oh få sallad medan jag väntade. Det blev stressigt och när jag hade ätit upp hade jag 45 minuter till att matchen började. Jag skulle ju leta på rätt buss/spårvagn och snabbade mig in på turistinformationen och där fick jag rätt nummer på spårvagnen som skulle ta mig till Skandinavium. Jag har ju varit där förut men jag hade glömt vilken det var som gick dit. När jag väl kom på rätt så var snart inne i Skandinavium.Den ishallen är faktiskt ganska "maffig". Jag som är van vid Toyota hallen och Moabhallen. Över 11 000 sålda biljetter och som sjunger nationalsången. det är stort.

Det var faktiskt lite jobbigt för ögonen och jag såg inte pcken så mycket men jag har ju varit en del på hockey så jag vet var den är. De enda som får 5 +++++(pluss) är Frölundas Heja klack "Goa Gubbar" som hördes hela matchen fast det gick så dåligt för Frölunda. För första gången på en hockey match hade jag allvarliga diskutioner om Om jag skulle gå innan slutsignalen. Men jag kunde inte, de kan ju göra ett mål innan dess och skulle jag missa det, det vore svårt att ta.

Men direkt efter slutsignalen gick jag mot spårvagnen och kom snabbt till station där mitt tåg snart skulle gå, men det var försenat. Det visade sig att det skulle vara över en timme försenat så det var bara att vänta. Då hann jag bränna tungan på kaffet och tänka samma tanke som flera andra, köpa mat på Burger King. Den tanken gav jag upp när jag såg kön.

Väl på tåget tog jag min plats och innan jag hittade den var jag nog lite otrevlig Det hade jag nog rätt att vara på grund av att jag var så snäll på resan dit. Resan gick bra men när jag skulle gå av här i Kumla så hände det som jag inte i min vildaste fantasi kunde hända. Jag fick inte upp dörren! Herregud, det var bara att följa med tåget till Örebro. Hur skulle jag komma hem. Tåget stannade på Södra Station i Örebro. Då kom det en kille och öppnade dörren. Han fick kämpa ordentligt och ta spjärn med benen för att få upp dörren. Så hur skulle jag ha fått upp dörren? Jag ringde efter en taxi som jag skjuts av hemåt för nu ville jag bara hem, kosta vad vill.

Till slut kunde jag låsa upp hemma och krama Totte, gud så skönt det var!

Kram Anna

Linserna blåser bort!

Hej!

Idag har jag kämpat med att få tillbaka den normala dygnrytmen, sova på natten, när det är mörkt,mellan 23 och ca 07 och vara vaken på dagen. Det har gått bra men jag fick ett telefonsamtal från Arbetsförmedlingen och av det fick jag lite dåligt humör, som vanligt. Det är bara jag som gör fel och inte gör som de vill. Men att jag har bett om hjälp flera gånger under min "sjukskrivning" vill de inte höra talas om. De ifrågasätter min situation pga att jag inte har något sjukintyg längre. Vad är det för ställe egentligen, hjälp till när jag ber om hjälp istället för att klaga sedan. De säger en sak ena gången och jag följer det och sedan får de för sig något annat nästa gång. Så vad/hur/när/ ska jag saker och ting så de blir nöjda. Jag ska dit imorgon för jag måste ha en underskrift på bidraget det får mig alltid på dåligt humör.
På eftermiddagen hade jag tvättid och märkte då att jag hade nästan slut på sköljmedel. Så för att spara tid så tog jag med Totte i bilen och åkte till Lidl. Där ställde jag bilen och jag och Totte tog en promend därifrån, visst vi brukar gå där i vanliga fall. Vi skulle gå, tänkte jag en runda lite längre bort. Det blåste ju en hel del men det var inte kallt. När vi skulle svänga av för att gå det extra rundan hände det som jag fasar för varje dag egentligen. Mina linser åkte åt sidan och fastnade under det undre ögonlocket. Vad gör jag nu? tänkte jag. Hur ska jag kunna köra hem bilen? Vi vände mot Lidl och bilen. Nu var jag arg och ilsken och samtidigt "toanödig" men Totte var jätte duktig. Under promenaden till bilen måste jag ha sett rolig eller rättare sagt full ut för jag krockade med stenbumlingar och farthinder för cyklister. Vi kom i alla fall fram till bilen helsinnande. In med Totte i buren och för att sedan sätta mig fram för att på bästa sätt få ut linserna. Jag lyckades med det jag väldigt sällan lyckas med, nu kunde jag få dem att flytta sig till det rätta läget. Vilken tur! Jag handlade och sedan hem för att fortsätta tvätta. Det hände igen att linserna hoppade fel, just när jag skulle gå sista nattrundan med Totte så hände det. Tur att vi inte var längre bort, der var bara att gå hem!
Kram Anna

Hurra det snöar, Fan vad kallt!

Hej!

Det snöar ute nu! Nu under kvällen har jag gått fram och tillbaka till tvättstugan. Tvätten bestod bara av sängkläder och det tar sin lilla tid. Lakanen ska efter torkning manglas och har man sett vårt mangelrum så vet man att här gäller det först städning. Våran mangel är livsfarlig för den går åt fel håll (framåt är bakåt). Men lakanen blir bra i alla fall. Vädret har inte varit roligt, en mycket kall vind och sedan regnet gjorde det inte bättre. När vädret är så här tycker jag hösten är jätte tråkig. Jag har varit kall in i märgen sedan jag och Totte var ute på en ganska lång promenad. Totte har ikväll följt med mig till tvättstugan flera gånger. Jag frågar och får svaret att han skulle med, varför vet jag inte. Men han tycker det är lite kusligt för i gången utanför tvättstugan släkts lamporna efter en timer. Så när jag går och försvinner från honom för en stund är han snart mig i hasorna igen. Men det är inte lätt att hitta kontakten i mörkret.

Totte talade om sedan om att han ville gå ut och så blev det. Så när vi kom ut tittade jag mot huslampan och det snöade. Hurra tänkte jag men det var inte glädje så länge. Totte var bestämd han skulle gå en längre promenad än vi brukar göra vid denna tidpunkt. Efter en väldigt kort stund frös jag så jag huttrade.Jag hade varken mössa eller vantar på mig. Snöflingorna var i alla fall väldigt fina men det försvann innan de hann landa på marken. Jag hoppas faktiskt att det ska vara några plusgrader i morgon bitti för jag måste åka (köra bil) till Syncentralen för att handla ögondroppar. Så halka försvinn!
Kram Anna

Vintern var är du?

Hej!

Det har varit kallt på Tottes och min morgonpromenader (morgon kan ju diskuteras). Fingrarna fryser och saknar vantar som jag inte har tagit fram än. Men jag väntar nog ett tag innan vantarna kommer fram tillsamans med mössan.

Jag längtar till det att det kommer snö. Usch fy säger en del, men jag tycker det är mysigt och då bor jag i bostadrätt där jag inte behöver skotta snö. Jag blir lite grann barnslig på nytt och skulle vilja och åka pulka nerför backen och slänga mig i högen av nysnön. Förstås vid mycket snö. Men det snöar väl och för att sedan bli blask. Jag hoppas det blir en ordentlig vinter i år!, vem tycker inte det?

Kram Anna

Förskyld och utan stygn!

Hej!

Har nu känt mig lite risig med huvudvärk, ont i halsen med svår hosta, kanske lite feber och varit mycket trött. Diagnos blir nog förskylning. Humöret har inte varit bra, har blivit rosenrasande på små bagateller.
Sedan jag blev opererad i mitt vänstra öga den 10 juni har jag haft stygn i ögat som nu var dax att ta bort. I onsadg tog jag bussen på morgonen/förmiddagen till USÖ, väldigt smidigt och enkelt tycker jag. Har man tid inom vården så får man en biljett att åka gratis tur/retur.
Sekreteraren kände igen mig sedan förra gången jag var dit när jag betalade och anmälde mig. Jag gick sedan till operation en trappa upp och skulle ringa på klockan, Var var klockan då? Nu kände jag mig blind för det enda som fanns att trycka på var en sådan som är för handikappade på toaletter. Men jag tryckte i alla fall. En sjuksköterska kom och öppnade, hon kände också igen mig. Jag är en riktig kändis där nu. (är väl lätt att känna igen) En gång till fick hon tala om vad jag skulle ha på mig. Operationskjorta, skoskydd och ett ursnyggt hårnät. Då var dags att vänta på doktorn i deras vad vet jag? "inför snabboperationsamtalsrum". Där fick jag sitta i ena härnet och ett par gamla tanter i andra. Den ena skrämde slag på oss för hon sov som en stock när doktorn kom för att prata med henne. Jag trodde hon hade kolat av, hjälp hon är död tänkte jag. Men hon hade bara fått lite för stark medicin innan hennes operation. Den blev en ganska lång väntan för mig, nästan så jag också somnade. Till slut kom det en sjuksköterka med en rullstol och sa .
-Nu Anna är det din tur. Jag blev lite chockad av att de vill att jag skulle sitta i rullstolen men okej då tänkte jag. Hade blivit lite generad över att behöva åka rullstol. Jag är väl inte handikappad!
Nere i operationsalen fick jag hoppa upp på en brits själv illa fall. Där började de med att hälla i massor med vätska av något slag i mitt operade öga, det var nog bedövningvätskan. De frågade mig om jag läg skönt och lite senare frågade de hur det kändes o.s.v. De var så trevliga. Precis innan läkaren dök upp tvättades jag runt ögat. När doktorn kom satte hon dit något för andra ögat och en öppning för det ögat doktorn ska ta dessa stygn. Jag får en skarp lampa rakt på ögat och doktorn börjar. Det knäpper medan doktorn arbetar och jag vill blunda men det går inte. Känner att illamåendet kommer krypande och tänker -SVIMMA INTE NU!
Som tur är är det färdigt ganska snart och jag klarade mig. Nu fick jag resa mig upp för att få information hur jag ska göra med ögondroppar m.m. Sedan fick jag åka rullstol tillbaka till omklädningsrummet och nu kunde jag åka hem.

Trattisar och jag!

Hej!

Har precis kommit hem från mamma där jag har varit sedan igår eftermiddag. Jag och Totte fick igår tillsammans med mamma en lång och väldig mysig promenad. Det var ett underbart väder, väldigt soligt med en lite kall höst vind. Vi mötte ett par med en hund som heter Brage två gånger. Det är kul att träffa dem för Brage och Totte var lekkamrater när de var valpar.
Det är skönt ute och jag tycker det är bra att det varma vädret och sommaren är slut. Nu är hösten här med alla dessa vackra färger. Men lite kan jag väl klaga över och det är myggen. Jag och myggen för ett evigt krig mot varandra, de älskar mig medan jag hatar dem. Betten kliar, men på med Mygga så går det förhoppningsvis.

Innan vi gick hemåt igår så gick vi in i skogen och kollade om det fanns några trattkantareller. Det fanns det och till och med jag såg dem, blind som jag är. Och jag har aldrig plockat eller hittat svamp själv. Mamma och jag bestämde oss att vi skulle lämna svampen och gå dit imorgon med korg och kasse. Så idag på förmiddagen tog jag och mamma en promenad med Totte till trattisarna. Jag hittade de jag såg igår och kunde då plocka en del. Det var kul men jag skulle nog inte hitta den första utan mammas hjälp.

Hjälp en orm! När Jag skulle rasta av Totte innan Mamma och jag skulle åka på en skogsmarknad så luktade Totte på något på vägen som rörde sig. Ormar är det närmaste jag kan komma en fobi. Jag blev nu livrädd om ormen hade huggit Totte. Det kan ju han dö av, vi skulle ju åka. Mammas sambo fick ansvaret att slå ihjäl ormen med en spade.BRA GJORT! (det är det enda djuret jag med gott samvete kan ha ihjäl).

Kram Anna

Hurra hurra, det regnar!

Hej!

Äntligen har det blivit lite svalare, jag gillar vädret och temperaturen just nu. Jag kan vara ute utan att bli svett och grinig för att det är för varmt. Nu tar jag med mig en tröja eller regnkappan ut i fall det skulle bli extra kallt. Vi, Totte och jag har haft tur med våra promenader för varje gång vi går ut så börjar det regna. Så på med regnstället! Det är tur att vi båda gillar när det regnar. Men i en dagstidning jag köpte stod det att snart skulle det bli soligt och varmt igen. Nej tack!
Jag är väl den enda i hela Sverige som inte gillar värme och för det kan jag bli idiot förklarad men jag längtar i alla fall till hösten och vintern. Lite snökänsla fick jag för någon vecka sedan då jag letade på en sändning på nrk (norsk tv) där de sände en rullskidtävling med kända skidåkare.

Jag har ju tillbringat en hel del hemma hos min mamma och hennes sambo i sommar. I förra veckan var de glada miner där. Deras travhäst Ola Earth skulle vara med i V75-finalerna på Solvalla. Kjell, mammas sambo var stolt som en tupp. Det kan jag förstå för han tränar hästen själv och har bara Ola på träningslistan. Men lyckan och glädjen varade inte länge för "Ola" hoppade (galopperade) i första sväng: Fy vad tråkigt det var. Men de Kjell och Ola tar nya tag, det är jag säker på. Jag som tidigare var hästvakt och mockade hans box så fint för jag trodde på nu mockar jag en vinnares box. (HA HA HA)

Kram Anna

Det är varmt och tråkigt!

Hej!

Vilken glädjespridare jag är! Men tänkt så här; Jag är den ende i hela värlen som hatar värme och sitter ensam i en bastu som kallas för lägenhet. Kanske inte helt själv för Totte håller mig sällskap och han är inte vidare sval av sig. Jag känner mig så instängd. Värför åker jag inte til en sjö och badar och njuter av sommeren? Jag bor i Kumla och där finns inga "bra" sjöar att bada i inom cykel avstånd. Visst finns Kumlabadet och Säbylund men där är det så mycket folk så då blir det inget trevligt tycker jag. Alla andra människor har en underbar sommar. De kan ta bilen och åka på utflykter men här går jag och kan inte njuta av sommaren. Att komma hemifrån bara för ett litet tag skulle betyda mycket för mig.Men vad i deppigheten tycker jag är roligt. Visst kommer min snälla mamma och hämtar mig för att jag ska få komma ut på landet och då kunna få bada lite och gå promenader i skogen med Totte. Nu förstår jag hur gamla människor känner sig när de måste ha eller be om hjälp hela tiden. Och hur kan människor utan bil klara sig egentligen, jag är redan nu tokig över att inte kunna ta bilen och komma ut lite. Vad jag saknar att inte kunna ta bilen när jag själv vill. Ta med Totte till skogen och gå en annan promenad än den vi går nu, varje dag och ingen variation. Det tar också en del på mitt redan dåliga humör.
Nu när det är varmt gör det ondare i det operarade ögat och det andra ögat svider och är mer irriterat. Det blir jobbigt i längden. Det är inget roligt detta men jag ska nu försöka se lite positivare på livet. Det blir svårt!
Kram Anna

Jag har hittat min stulna Cykel!

Hej!

För någon vecka sedan stals min cykel, den stod precis utanför mitt vardagsrum-fönster. Tjuven/tjuvarna måste ha tagit den under natten och Totte låg och sov i sitt favorit hörn. Att de bara vågar! Det var lite depp ett tag för cykel var och är mitt enda färdmedel just nu.(som jag klarar utan hjälp). Visst klarar jag av att gå men gå till Lidl eller ICA och veckohandla och gå med påsarna hem sedan är inte kul och framför allt jobbigt. Ont i händerna! Jag tog mig i kragen och tog en promenad upp på "stan" för nu ville jag se lite folk, Tänkte också äta lunch på restaurang Det blev "Sveas" och därifrån var det inte så långt till cykelstället vid buss/tåg stationen. Där gick jag runt en stund och där bakom ett skjul stod min cykel, låst och med inget luft i däcken. Jag hade inte polisanmält cykel stulen så jag låste upp låset och gick hemåt. Konstigt men glad var jag över att jag hittat cykeln. Halvblind är jag ju fortfarande efter operationen.

Nu ska jag bara lufta däcken så blir det cykelåkning i försättningen.

Kram Anna

Ser dåligt och ingen bilkörning!

Hej!

Nu är jag ögonoperarad! Det värsta är att jag är halvblind och inte har syn för att köra bil. Jag får mycket hjälp av min snälla mamma, hon har varit guld värd.TACK så Mycket!

En glad mormor med barnbarnet Alice.

Tid för Operation!

Hej!

Idag kom äntligen beskedet om operation från USÖ. Jag har tid onsdagen den 28 maj, kl 8.30. Just har jag inte riktigt kunnat smälta det riktigt men jag kände mig tvungen att ringa till Mamma på hennes jobb för att berätta. Hur kommer det att gå och kommer jag att klara av smärtan som jag säkert kommer att få efteråt. Hur ska Totte klara sig när jag blir handikapad, en matte som inte ser något är inget roligt för honom. Jag vet ju inte ens hur läkningen kommer att gestalta sig. Så hur kommer det att gå?

HockeyVM sänds just nu på TV6. Jag är ju ett stort hockey fans och mitt favoritlag är ju tre kronor så jag har försökt att se de flesta av sveriges matcher. Men jag har inte tyckt det har varit samma drag i år som tidigare. Årets lag är verkligen inte bra tycker jag men efter matchen igår så kan de nog skrälla mot Kanada. Min favorit spelare är ju målvakten Henke Lundqvist, Han är ju en riktig superstar. Jag gillar honom för han är ju så snygg men verkar väldigt trevlig som person. Det såg jag när jag tittade på Lilla Sportspegeln när han var stjärna där. Att vara snygg och samtidigt verka trevlig är inte så vanligt tycker jag. Men vad vet jag, jag känner ingen superstars!

Kram Anna

Deppig och fint väder!

Hej!

Just nu har det varit väldigt fint, soligt och varmt väder ute. Men något som inte är soligt är mitt humör. Det börjar bli lite jobbigt att må så här jämt. Jag vill att det ska hända saker men det kostar pengar och det har jag inga, jag vill åka bort från allt men det går ju inte. Fy Fan vad allt är tråkigt! Det fina vädret gör mig så förbannad, jag blir svett så fort jag rör mig, Totte vill inte gå promenad och jag är fortfarande så jävla trött.
Imorgon tisdag åker min mamma till Porto i Portugal och vad avundsjuk jag är då! Men det är hon värd för hon fyller 60 år den 8 maj.

GRATTIS MAMMA på FÖDELSEDAGEN!

Min syster och jag har inte handlat en present än men vi fixar säkert något när Mamma är borta. Vi är väl inte jätte säkra på vad vi ska köpa för det är inte vidare lätt för hon vill ju egentligen inte ha något. Mamma ska bjuda på tårta på söndag och då har hon lovat Markus att han ska få en grön tårta för den vi fick på Liams "fika" var ju vit och den gillade inte Markus. Vi får väl se om Kjell är hemma eller iväg och tävlar på Vaggeryd med hästen Ola Earth.
Kram Anna

Varför är jag så trött?

Hej!

Vad jag är trött! Jag sover hela dagarna och har heller inga problem med att somna på kvällarna. Är det normalt? NEJ, verkligen inte. Det kan vara på grund av att jag tycker allt är tråkigt just nu och inte får det som jag vill eller tror ska hända. Jag har ju fått lite hjälp av Arbetsförmedlingens reabcenter att få ett läkarintyg på min ögonsjukdom av läkaren, så jag kan vara sjukskriven tills jag får min operation. Reab vill och kan inte hjälpa mig förrän jag får operation så de vet hur/ vad jag klarar av. Jag fick ett intyg från läkaren på ögonkliniken och jag som aldrig har fått ett sådant förut visste inte vad jag skulle göra med det. Ringde till försäkringkassan och frågade: - Jag förstår inte vad menar, svarade hon på kundtjänst. Jag tyckte jag förklarade ordentligt hur det låg till. Till slut fick jag denna person att kolla upp när de närliggande kontoren hade öppet så jag kunde gå dit. Efter flera dagars väntan fick jag träffa en på kontoret och hon var lika frågande hon. Hon sjukskrev mig i alla fall och jag ska nu fylla i ett sjukintyg. Jag har en del frågor till som jag inte har en aning om och vem ska jag fråga, ingen vet ju någonting. På det sjukintyg jag ska skriva för sjukdom denna veckan står det att de vill ha läkarintyg från 28/4, försäkringsskassan har ju redan fått läkarintyget som jag har fått av läkaren.
Igår var jag på namngivningsfika för lilla LIAM som fyllde fyra månader. Det skulle väl vara istället för ett dop. Jenny och jag hade veckan tidigare varit och handlat på IKEA för denna händelse. Då köpte hon nya kaffemyggar, småfat, bords"tabletter" mm. Så jag visste ungefär hur fikabordet skulle komma att se ut. Och det blev nästan på pricken hur jag hade tänkt mig, alltså väldigt tjusigt. Till Liams ära läste Jenny upp ett brev som hon hade skrivit till honom, det var så fint så jag nästen fick tårar i ögonen. (Mormor bölade förstås.) Jenny är skicklig på att skriva, det Var bra gjort! LIAM ELIAS KALLIO heter lillen nu.
Kram Anna

Klantig under Matteprov!

Hej!

I onsdags hade jag matteprov. Då lämnade jag väskan med boken, räkneboken och miniräknaren hemma, men jag tog med penfodralet. Det är bra med färdiga vässade pennor innan prov så jag var redo. Men laglig som jag är lämnade jag en viktigt faktor hemma, glömde att man fick ha minräknaren som hjälpmedel. Jag hade haft lite flera poäng då om jag hade haft den med mig för vissa tal orkade jag inte räkna ut själv. Min huvud-räkning är inte av det snabbaste slaget, då tycker jag mera om att klura ut hur jag ska räkna ut talet. Då det värsta är att jag ska skriva ner hur jag tänker har det rymt från min hjärna, svaret hade jag ju en lite stund i alla fall. Nu trodde jag att jag skulle bli kuggad och skickade iväg ett mail till läraren och bad att få en ny tid att göra om det, alltså en ny chans att bli godkänd för det hade han lovat. Han svarade snabbt och skrev att jag var godkänd med "marginal", så jag får inte göra det en gång till. Jag blir aldrig nöjd för jag vet flera tal som jag kunde haft rätt på om jag hade haft miniräknaren. Men är jag så klantig får jag skylla mig själv!

Jag är så trött nu och jag vet inte vad jag ska skylla på. Kan inte sova om kvällarna och sover dåligt på nätterna när jag väl har somnat. Då är jag så trött på morgonen att jag går och lägger mig igen när vi har varit ute. Då kan jag sova hela förmiddagen. Detta gillar inte skruttegubben min för han har börjat att vägra gå långa promenader i Kumla. På grund av min förkärlek till att sova på förmiddagen har vi heller inte hunnit tagit bilen till ett roligare ställe att gå på.
Kram Anna

Jag Saknar dig!

Hej!

Idag fick Totte åka till min Mamma för jag ville ha lite ledigt. Men jag hann ångra mig en och två gånger innan de åkte iväg. Tänk att jag kan sakna honom så, ibland är jag så trött på Totte att jag blir tokig. Men han finns där i alla fall. Resten av dagen har jag väntat på att han ska skalla. Han skallar till vid vissa ljud hemma och när de hörs förväntar jag mig att höra något från gubben. Jag har till och med gått till sovrummet för och kolla om han sover eller inte. Totte har det bra, det vet jag. Han trivs mycket bra hos sin "Mormor" som går promenader med honom i skogen. Han saknar mig knappt, tror jag. Jag ska kämpa för att jag inte ringa och kolla hur det går. Allting är säkert bra! Totte är ju min lilla "bebis".

Totte, min skruttegubbe, Jag älskar dig! med alla dina fel och brister.

Kram Anna

Vinter, kallt och blask!

Hej!

Igår när jag och Totte var ute innan sova natt hade det blivit minus grader och det hade snöat ordentligt. Det var underbart tyckte Totte som bara ville rulla och mysa in snön. Tänk om det kunde se ut som på bilden!

Men idag på morgonen hade det blivit lite varmare. Nu kommer väl blasket snart (tänkte jag) och så töar snön, det blir väl som vanligt. Det dröjde till eftermiddagen innan plogbilarna var ute på vägarna som blev snorhala. Tur att jag inte tänkte köra bil idag! Men jag vi var ju tvungna att gå promenad på en snorhal väg och det var inte kul för en person som har jätte ont i ryggen. Ryggen min ska få knådning i morgon och får väl se om det blir lite bättre.

Kram Anna

Tvärtemot!

Hej!

Idag hade vi bestämt med mamma att gå en promenad i ett område som var nytt för henne. På förmiddag innan vi åkte började det snöa. Ett typiskt snöfall på närkeslätten, varmt och blask. Men vi bestämde oss genom några sms (mamma har väl inte full koll på sms än, men jag tränar henne) att vi skulle gå i alla fall. Vi, jag och Totte åkte för att möta upp henne och så började vi gå. Det var egentligen ett tråkigt väder och mamma började tröttna och klagade på vädret så vi gick inte så långt som jag och Totte ville. Han har aldrig klagat eller strejkat på grund av vädret men idag var Totte också lite "trälig" så vi kunde också skylla på honom, att vi var tvungna att åka hem. Men egentligen tycker jag och Totte att det är bättre och roligare att gå lång promenader när det är lite busväder. Efteråt är jag nöjd över att ha trotsat vädret och gått långt när ingen annan har gjort det för de är smarta och har stannat inne och mysat istället. Det som jag hade gjort om inte Totte skulle ut i alla väder. Han som aldrig klagar på vädret bara på att få gå hem.
Kram Anna

Vinter eller vår!

Hej!

Det var länge sedan jag skrev något. Det har varit latmasken som varit på besök och lusten för att skriva har varit noll. Ibland har livet känns så trist. Men nu tycker jag att det börja ljusna i mitt liv. Vintern kom och mitt humör fick en "kick". Att det snöade och blev kallt gjorde susen. Tänk att lite snö kan göra så mycket! Under denna vinter har jag suttit mycket framför datorn och titta på sidor där det finns snö. Jag har varit så avundsjuk på dessa människor som lever uppe i nordens norra del. Vädret vi har haft här kan jag väl inte klaga på direkt men var har snön varit någonstans. En vinter med snö och minus grader, inte grönt gräs och tussilago. Sedan ska en solig och härlig vår komma med vårtecken som tussilago och vitsippor uti backarna.

Trötthet och huvudvärk har varit vardagsmat men nu är jag så mycket piggare och till och med Totte är piggare nu (det behöver han inte vara).

Ska nu skriva lite oftare och berätta hemlisar!!!

Kram Anna

Jag blir norsk!

Hej!

Det har nu varit ett tag sedan jag har skrivit något i denna blogg. Det har känns som om jag bara har varit sur , gnällig eller arg. Inget har känns bra. Alltså har allt varit skit! Det är inte så kulatt skriva om jämt.
Det enda jag följer med intresse är SVT sportsändningar och det får dagen att gå utan att jag har tråkigt eller deppar. Men när det inte var några skidtävlingar på svt så letade jag reda på
den norska tv-sändningen på webben, Det var så coolt. Jag kunde och fick se på norska mästerskapen på skidor. Det var stafetten och så många lag det var, fler lag än tävlande i alla klasser i Sverige. Är man skidåkare ska man vara norsk!
Jag kollar just nu på skidskytte VM i Östersaund på tv. Det är jag tvungen till för jag har ju knappast råd att åka dit. Men det går ju inget bra för de svenska åkarna.
Kram Anna

Ett Nytt År!

Hej!

Jag är moster Anna för tredje gången. Min syster Jenny har fått en son som ska heta Liam. Han föddes den 27 december. Pappan till Liam är Taisto Kallio. Min syster uster Jenny har två mysiga barn med sin förre man. Deras barnen heter Alice och Markus. Taisto har en son som heter Markus och det är lite konstig när jag träffar alla barnen samtidigt.

Jenny och Taisto "Grattis" till lilla Liam

Kram Anna