20 november 2007

Linserna på!

Hej!

I morse när jag tog på linserna tyckte jag det var så skönt. Jag har ju varit utan dem i 3 dygn, så härligt det var att se lite bättre. För några veckor sedan fick jag en kallelse från USÖ till ögonkliniken. Där skulle jag få träffa en ögonkirurg. Inför denna undersökning var jag tvungen att vara utan linserna i 3 hela dygn, vilken pina det var. Så i fredagsmorse tog jag av mig linserna och sedan kom mamma och hämtade mig.
Jag och Totte skulle sova hos dem för mamma skulle hjälpa mig att gå promenader med honom. Det blev lite långtråkigt, tiden gick långsamt och inget att göra. Nu förstår jag att blinda människor inte kan ha det så lätt, vilket meningslöst liv de måste ha. Eller så är de skickliga på vad de gör med livet, vilket handikapp.
Så igår skjutsade mamma mig till USÖ för undersökning där jag först fick göra en synundersökning och sådana är det värsta jag vet.
De frågar- Vilka bokstäver ser du?
- Vilka bokstäver? , svarar jag. Jag ser ju inte ens "skylten" med bokstäver".
Sen fortsätter det, en massa frågor om vad som är bra eller dåligt eller lika. Jag ser förskräckligt dåligt! Efter en hel del väntan i väntrummet tillsammans med mamma (som var min ledsagare och vägvisare) fick jag till slut träffa läkaren/kirurgen. Hon kollade på mina ögon för att senare ta någon typ av kort på dem som jag senare fick titta på i datorn, det var coolt att få se bild hur det egentligen såg ut med min keratokonos. Det var inga vanliga bilder förstås men intressant ändå. Det tog inte så lång stund för henne att konstatera att det skulle inte skada med en operation, i alla fall på ett öga. Vad tyckte jag om det, frågade hon. Jag svarade att det ville jag gå igenom för jag vill ha det bra. Så nu fär jag vänta på kallelsen till operation och då ska jag sövas. Det kan göra ont sa hon. Hjälp! Efter operationen skulle jag komma undan med bara 2 veckor sjukskrivning. Men mera om opertionen senare när jag vet mera.
Tack mamma för hjälpen! Katterna kommer att bli belönade, vänta bara!
Kram Anna

5 november 2007

Omslag i vädret!

Hej!

Det gör ont i hela kroppen. Jag är stel och det värker överallt. Men jag åkte i alla fall hem till min mamma i söndag för en långpromenad i skogen. Det var faktiskt skönt att slippa asfalten som jag annars går på varje dag. Mina ben värker som jag har något i dem som åker upp och ner. Då och då hittar det onda till slut ner i foten. Efter några sekunder med svår smärta försvinner smärtan plötsligt som sedan fortsätter i benen som förut Jag har också rejält ont i ryggen och jag kan knappt böja på mig och att knyta skosnören är en ren plåga. Efter att jag ha smörjt in hela mig med "tiger balsam" ska jag gå och lägga mig, undrar om jag kan sova gott? Mamma och pratade en del om det här med väderkanningar som en del har, men ingen doktor vill kännas vid. Det finns inget sånt, är väl bara något kvinnligt, kan en del tro. När jag var runt 16 år sågade jag mig i pekfingret. Jag har gjort flera operationer i fingret och har sedan dessa haft svåra smårtor i just detta finger vid och före omslag i vädret. Jag är lik min mamma där för hon har liknande symptom. Det var ju ett kraftig omslag i natten mot lördag och det var i den veva jag fick det onda. Jag hoppas att det lugnar ner sig i vädret så jag slipper all denna värk.
Kram Anna